”Jag ska göra din vän, hans oäkting och dig och hela din släkt till offer för mig.”
Det är ett av hoten som en man i 45-årsåldern misstänks ha skrivit till sin före detta fru.
Nu åtalas han för bland annat hedersförtryck, ett brott som därmed kommer prövas för första gången i svensk domstol.
För ett drygt år sedan infördes brottet hedersförtryck i brottsbalken, och i sommar åtalas den första personen för brottet.
Det rör en man i 45-årsåldern som misstänks för flera hot mot sin före detta fru, både verbalt och i textmeddelanden.
– Det är flera händelser över tid. Ett av motiven för att ha begått de här gärningarna mot målsäganden har varit att försvara sin heder, säger åklagare Christina Hildebrand.
För att en person ska dömas för brottet hedersförtryck ska man flera gånger ha kränkt en annan persons integritet, och det ska ha varit för att man allvarligt velat skada en persons självkänsla.
I förundersökningen redovisas flera meddelanden skickade från mannens telefon, flera med hot om grovt sexuellt våld.
Där kallas kvinnan för bland annat ”hora” och ”slyna”, och i ett meddelande står det att ”Jag kommer att få er allihop att bli mina offer”.
Det finns också inspelningar när han hotar kvinnan.
– I just det här fallet är bevisningen bra eftersom jag har både röstmeddelanden och SMS som har skickats från den misstänkte till målsäganden.
Knäckfrågan i åtalet
Handlingarna ska ha begåtts under en månads tid, vilket Christina Hildebrand beskriver som målets knäckfråga.
– Brottskonstruktionen som sådan är ju att man ska ha allvarligt skadat självkänslan hos brottsoffret, och varit ägnat att allvarligt kränka dess integritet. Och då kan man, rent allmänt säga att ju längre tid det har gått, desto svårare är naturligtvis kränkningen, och desto mer skadad är självkänslan.
Utöver detta är mannen åtalad för grov fridskränkning, barnfridsbrott, misshandel och ofredande mot två minderåriga släktingar. De företräds av Emma Jahncke, som inte vill uttala sig om det specifika fallet.
– Men generellt kan man säga att det är naturligtvis alltid en tragedi när barn utsätts för våld. Hur det än blir är det alltid jobbigt för barn som befinner sig i en sådan här situation, säger hon.
Foto: Åklagarmyndigheten
Förnekar brott
Mannen förnekar brott. Han hävdar att han inte skrivit de meddelanden som finns i förundersökningen, säger hans advokat Alexander Berglund.
Vad det gäller det inspelade samtalet hävdar han att det inte utgör hedersförtryck.
– Även om en person skulle uttryckt sig så som åklagaren påstår, hävdar vi i försvaret att det inte visar något motiv att bevara eller återupprätta sin heder, det finns inget hedersmotiv, säger han.
Berglund pekar på att det är målsäganden som har lyft faktumet att mannens heder har blivit kränkt, till skillnad från mannen själv.
– Han menar att under inga förhållanden har det han uttryckt haft ett motiv att försöka bevara eller återupprätta hans heder.
Svårigheter med bevisningen
Hedersrelaterad brottslighet har en del saker som kan vara svårt att komma runt. Det finns generellt en risk att målsägande och vittnen håller saker inom familjen .
– Det är ju en inbyggd del av strukturen att familjen är viktigare än individen. Och då kan steget till att prata med myndigheter vara extra långt, säger Christina Hildebrand.
Att det tagit ett år mellan att lagen instiftades till att första personen åtalades anser hon vara normalt. Nu finns det dessutom flera extra instanser, vilket underlättar åklagarnas arbete.
– Åklagarmyndigheten har nu en specialist och ett antal hedersåklagare som är specialiserade på hedersbrott. Det är klart att de svårigheter som funnits tidigare nu hjälps med god kunskap, då man vet vad man ska titta på.
