Färre män vaccinerar sig – "Struntar i sin hälsa"

Fler män än kvinnor har blivit svårt sjuka och avlidit under pandemin. Trots det har hittills klart färre män än kvinnor kavlat upp.

Men vad beror könsskillnaden i vaccinationstakten på?

– För mig är vaccinationssiffrorna ytterligare ett uttryck för att männen i högre grad struntar i sin hälsa, säger smittskyddsläkare Hans Boman.

58,9 procent av landets kvinnor över 18 har hittills vaccinerats med två doser mot covid-19. Motsvarande siffra för männen är 52,7, visar FHM:s senast publicerade statistik. Könsskillnaden ses även vid bara en dos och i så gott som samtliga åldersgrupper – men allra tydligast är snedfördelningen bland de yngre grupperna och upp till 50-årsåldern. I gruppen 30–39-åringar är exempelvis över 45 000 fler kvinnor än män hittills fullvaccinerade, trots att männen befolkningsmässigt är fler.

Utvecklingen är inte unik för Sverige. Liknande slagsidor har noterats exempelvis i Storbritannien och USA.

En initial förklaring till den svenska skillnaden var att det till en början främst var sjukvårdspersonal som vaccinerades – en grupp där kvinnor är överrepresenterade, uppger Folkhälsomyndighetens enhetschef Sara Byfors. Men den förklaringen håller inte längre.

– Men vi har inte gjort någon analys kring varför kvinnor vaccinerar sig i så pass mycket högre grad än män, säger hon.

helskärm

Fler äldre kvinnor än män

TT: Vad kan man göra för att jämna ut könsskillnaden?

– Ja! Hur talar man till männen? Om jag det visste.

Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), tycker att det är svårt att dra definitiva slutsatser utifrån den statistik som finns att tillgå. Att fler kvinnor än män hittills vaccinerats kan delvis förklaras med att vaccinationen kom i gång först hos de äldsta grupperna i samhället, tror hon.

– Vi har en väldigt hög täckningsgrad bland de allra äldsta, och i de åldersgrupperna finns det också fler kvinnor än män, säger Spak.

Stor skillnad bland yngre

Sedan flera veckor tillbaka är dock vaccinationsbokningen öppen för alla över 18 år – från och med förra veckan även för 16–17-åringar – men könsskillnaden består, inte minst i de yngre åldersgrupperna.

I Region Västernorrland reagerade smittskyddsläkare Hans Boman nyligen på siffrorna. Och det var framför allt bland de yngre som det lyste rött.

helskärm

– För några veckor sedan noterade vi en väldig skillnad mellan kvinnor och män i gruppen 20–24-åringar. Det handlade om 12–13 procentenheter, där vaccinationsgraden bland männen låg på runt 45 procent och bland kvinnorna på 58.

– Det innebär att männen har ett sämre skydd, helt enkelt. Även om de är friska i övrigt så finns det en risk att man blir sjuk och inte minst att man kan smitta andra, tillägger han.

”Männen struntar i sin hälsa”

Efter ett helt yrkesliv inom vård och smittskydd blev dock Hans Boman inte speciellt överraskad över snedfördelningen. Kvinnor tenderar generellt att vara mer ansvarstagande gällande den egna hälsan, säger han.

– Ett typexempel för oss som jobbar med smittskydd är STI-frågorna (sexuellt överförda infektioner), så som klamydiaprovtagningen. Där vet vi sedan länge att unga kvinnor – egentligen alla kvinnor – är bättre på att provta sig än vad männen är.

– Det är en väldig övervikt på män som slarvar med det. För mig är vaccinationssiffrorna ytterligare ett uttryck för att männen i högre grad struntar i sin hälsa, säger han.

Sverige som helhet består av fler män än kvinnor, men från och med 65 och uppåt är däremot kvinnorna i majoritet. Skillnaden i medellivslängd förklaras delvis med medicinska faktorer – men även med stereotypa könsroller, där män på gruppnivå tar fler risker, begår självmord i högre utsträckning och brukar mer alkohol och narkotika.

Män söker vård senare

Amerikanska studier visar exempelvis att män även tenderar att äta mindre frukt och fibrer och till och med att använda solskydd i lägre utsträckning än kvinnor. Idéer om traditionella könsroller och maskulinitet – att män bör vara självständiga, fysiskt starka och dölja sina känslor – är en tydlig riskfaktor när det handlar om mäns hälsa, konstaterar American Psychological Association (APA).

Tina Andersson, regionutvecklare vid Kunskapscentrum för jämlik vård, säger att det än så länge är svårt att veta vad vaccinationsmönstret beror på.

– Men vi vet att det avspeglar det mönster som vi ser i stort kopplat till hälso- och sjukvård: att män på gruppnivå söker vård i ett senare skede än kvinnor, att de ofta har hunnit bli sjukare när de väl uppsöker vården, och att de tycks möta högre trösklar för att kontakta vården generellt.

Kvinnor har mer vårdkontakter

Kunskapscentrum för jämlik vård jobbar med att synliggöra omotiverade skillnader mellan kvinnor och män inom hälso- och sjukvård, bland annat genom att lyfta frågor om normer, värderingar och synsätt.

Vanliga förklaringsmodeller gällande ojämlikheter i vården rör sig kring frågor om genus och maskulinitet, säger Tina Andersson – hur den ”traditionella mansrollen” går ihop med att exempelvis be om hjälp och visa sig svag och sårbar.

– Under sin livstid har kvinnor dessutom ofta en mer regelbunden kontakt med vården än män. Kvinnor har oftare kontakt med ungdomsmottagningar, deltar i förebyggande kontroller för livmoderhalscancer och bröstcancer, och har ofta kontinuerlig vårdkontakt i samband med graviditeter. Då kanske tröskeln är lägre även i sådana här sammanhang, säger hon.

Riktade kampanjer

Kunskapscentrum för jämlik vård analyserar statistiken gällande vaccineringen för att kunna dra slutsatser och planera arbetet därefter.

– Oavsett vad könsskillnaden i vaccineringen beror på så är det otroligt viktigt att vården har en medvetenhet om de här frågorna, säger Tina Andersson.

Enligt Emma Spak vid SKR kan insatser specifikt riktade mot män behövas om snedfördelningen mellan könen består. Generellt sett så möts lägre vaccinationsgrad med olika tröskelsänkande insatser eller mer riktade informationskampanjer, säger hon.

– Om regionerna skulle identifiera tydliga skillnader mellan könen så är det något man får titta på.