Gammal kärlek rostar aldrig

En gång om året får ­Västerås antagligen ­sämre luft, när tiotusentals amerikanska bilar i övre medelåldern intar staden.

Men stämningen är ­desto bättre bland ännu fler tillresta från hela ­landet.

– Det här har blivit svensk kultur, säger Kjell Gustavsson, som arran­gerar jätteträffen.

Du kanske tror att du har sett en del raggarbilar och gamla amerikanare i dina dagar. Då har du inte varit på Power Big Meet.I helgen har 20 000 bilar kört mot Västerås för att delta i världens största träff för amerikanska bilar. ­Redan tidigt på fredagen var Johannisbergs flygfält fullt av glänsande åk från 1900-talets mitt.

– Det här är VM i bilar, och det blir större och ­bättre varje år, säger Kjell ­”Power” Gustavsson, som arrangerar Power Meet för 38:e gången i år.

Drog gott om folk

Allt från riktiga rått­soffor till millimeterput­sade mästerverk rullade omkring på den stora gräsmattan. Marknaden där det gick att köpa färdiga bilar eller bara en liten mutter drog gott om folk, och ­dialekter från hela landet avslöjade att folk rest långt för att komma till Västerås.

– Jag har kört hit från Hedemora. Den går hur bra som helst, men det är inte min bil, säger Johan Ole­nius när han parkerat en röd-vit Chrysler Imperial från 1961.

På släpet låg en Redfish, en klassisk amerikansk motorbåt.

Flygfältet blev som en grön grillhäll i solen, och avgaserna från de gamla motorerna kämpade om ­utrymmet med den ­typiska doften av blandade ­doft- granar från varma ­kupéer.

Går i arv

Många av de som kryssar mellan bilarna med kameran i ena handen och något svalkande i den andra är, i sanningens namn, ­gubbar.

Men det är också gott om unga på plats, som i många fall har tagit över bilintresset från sina föräldrar.

De amerikanska åken går ofta i arv. Men det finns också de som återupptäcker ungdomens bilglädje.

– Jag är en återfalls­raggare. När ­barnen blev stora köpte man en bil igen. Nu träffar jag gamla vänner och cruisar runt lite, säger Jan-Olof Ringqvist, som kört sin Cadillac Cabriolet 66:a från Skaratrakten.

Och intresset för den ­årliga jätteträffen i Västmanland ökar, säger arran­gören Kjell Gustavsson.

– Det är inte bilarna som är grejen. Det är det sociala mellan de som gillar ­bilarna. Raggare älskar ­varandra, säger han.