Merkels stenhårda markering mot Europa
Publicerad 2015-09-14
Tysklands beslut om att sätta in gränskontroller kan skapa en dominoeffekt i Europa.
Ytterst är det en stenhård markering från Angela Merkel mot andra EU-länder.
Priset för att vägra att ta emot flyktingar kan bli mycket högt.
Den tyske inrikesministern Thomas de Maizière hade knappast några större problem att motivera nödåtgärden att återinföra gränskontroller mot Österrike och därmed tillfälligt sätta Schengenavtalet ur spel i går. I lördags kom 10 000 flyktingar bara till staden München. Mottagningssystemet är tänjt till bristningsgränsen och flera tyska regioner har slagit larm.
Ändå innebär beslutet en dramatiskt vändning. Fram till nu har Tyskland, Europas i särklass mäktigaste land, tagit ett nästan obegränsat ansvar under flyktingkrisen. Så sent som i förra veckan försäkrade vice kanslern Sigmar Gabriel att Tyskland kan ta emot en halv miljon flyktingar om året under lång tid.
Beslutet, som omedelbart ledde till långa köer på motorvägarna mellan Tyskland och Ungern, tycks vara på väg att skapa en dominoeffekt. Andra EU-länder, som är rädda för att flyktingar på väg till Tyskland ska fastna innanför deras gränser, kan se sig tvungna att fatta samma beslut. Redan i morse beslutade Österrike och Slovakien att skärpa sina gränser och Polen kan stå på tur.
Samtidigt kommer Ungern i natt att sätta in soldater längs EU:s yttre gräns, för att gripa flyktingar som försöker ta sig in i unionen.
På måndagseftermiddagen möttes EU:s migrationsministrar i Bryssel för att försöka komma överens om ett kvotsystem för att fördela 120 000 flyktingar. Inom några veckor hålls sannolikt ett extra toppmöte med stats- och regeringschefer om bindande flyktingkvoter.
Oenigheten är fortfarande total. Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen har varit tydliga med att de motsätter sig tvingande flyktingkvoter.
Det är det svårt att inte se Tysklands beslut som en stenhård markering från Berlin mot de EU-ledare som sätter sig på tvären. Genom att stänga gränsen visar Tyskland att hela den fria rörligheten står på spel om EU inte kommer överens.
Att fritt kunna resa mellan länder utan gränskontroller är en av EU:s största framgångar. Miljontals östeuropeer är på ett eller annat sätt beroende av inkomster från rikare EU-länder. De lär knappast applådera ökade köer och kontroller.
För att ytterligare skärpa tonen mot Ungern och andra länder som säger nej till flyktingar hotade den österrikiske kanslern Werner Faymann, som står på Tysklands sida i frågan om flyktingkvoter, i söndags dessutom öppet med sanktioner. De EU-länder som säger nej till flyktingar ska alltså straffas ekonomiskt.
Den ungerske premiärministern Viktor Orbán och andra ledare i öst må ha folkets stöd när de säger nej till flyktingkvoter. Frågan är vad deras väljare säger om följden blir tuffare gränskontroller och mindre EU-pengar.
Priset för den ledare som trotsar Angela Merkel kan bli mycket högt.