Politiskt spel håller oljepris nere
Den som tycker det är något mystiskt med att oljeländerna inte lyckas enas om att få till ett höjt pris på råolja har alldeles rätt.
Bakom ligger ett politiskt spel som har väldigt lite med ekonomi att göra och mycket mer med säkerhetspolitik.
Meningen med Opec-mötet i helgen i Qatar var att få till en frysning av oljeproduktionen. Mötet kom till för att lugna marknaden och förhindra att oljepriset fortsatte neråt. För två år sedan låg ett priset på 110 dollar per fat. I dag runt 40 dollar fatet med tryck neråt.
Förväntningarna inför mötet var att det fanns en enighet om att frysa produktionen. Med förhoppningen att ett lägre utbud på världsmarknaden innebär ett högre pris.
Att det ändå inte blev något avtal har mer maktpolitiska än ekonomiska orsaker.
Saudiarabien är nyckellandet. Som en av världens största producenter kan de i praktiken bestämma om det blir en frysning av produktionen eller inte. Efter att länge ha vägrat vrida åt oljekranarna verkade de nu villiga att göra det. Bara för att sedan ändra sig när Iran, som inte var med på mötet, vägrade minska sin produktion.
Givetvis vill saudierna precis som övriga oljeländer tjäna så mycket pengar de kan på sin trots allt ändliga naturresurs. Men saudierna ser i ökande utsträckning oljan även som ett politiskt vapen i kampen om makten i Mellanöstern.
Ivriga öka
I och med att Iran lovat att inte utveckla kärnvapen har sanktionerna mot landets oljeexport lyfts. Iran är ivrigt att så snabbt som möjligt öka sin oljeproduktion för att därmed få in mer pengar till statskassan. Mer oljepengar gör Iran till en mäktigare regional stormakt.
Detta ser Saudiarabien som ett hot mot sina intressen. Man vill på alla sätt försöka hindra Iran från att flytta fram sina positioner. De två länderna slåss om rollen som Mellanösterns stormakt. Ett krig som de för via ombud i Syrien. De företräder dessutom två olika inriktningar av islam, sunni och shia. Motsättningarna mellan dessa har ökat kraftigt tack vare kriget i Syrien och Irak.
Men Saudiarabien har också ett annat mål. Att slå ut den amerikanska skifferoljan. Medan saudierna bara har en kostnad på 4-5 dollar per fat för att utvinna sin olja så kostar skifferoljan mångdubbelt mer att hämta upp. Med ett långvarigt lågt oljepris hoppas saudierna slå ut konkurrensen från skifferolja och öka sina egna andelar av världsmarknaden.
Dilemma
USA är i ett dilemma. Som världens största oljeproducent vill man ha ett högt oljepris. Men geopolitiskt gynnas man just nu av ett låg oljepris. Skälet heter Ryssland.
När oljepriset sommaren 2014 mer än halverades gjorde det mycket mer skada på Rysslands ekonomi än alla de ekonomiska sanktionerna som införts för att straffa president Putin för annekteringen av Krim och kriget i Ukraina.
Ett fortsatt lågt oljepris ser USA som det mest effektiva sättet att stoppa den ryska aggressionen mot sina grannar och i bästa fall tvinga bort Putin från makten. Han har redan tvingats göra kraftiga nedskärningar i den ryska budgeten som slår mot vanliga ryssar.
Som grädde på moset för USA slår det låga oljepriset väldigt hårt mot den socialistiska regimen i Venezuela. USA skulle gärna se att Hugo Chavez efterträdare president Nicolas Maduro försvann från makten.
Krossa IS
Ett fortsatt lågt oljepris innebär också att Islamiska staten får mindre betalt för den olja som man säljer på svarta marknaden. Något som ökar USA:s och den internationella koalitionens möjligheter att lyckas med sitt mål att krossa IS.
Så medan ett antal oljeländer förblöder (Angola har redan bett Internationella valutafonden om hjälp, Venezuela är på väg mot bankrutt, Algeriet ligger illa till) så bedriver Saudiarabien , med USA som både allierad och motståndare, ett politiskt spel med oljepriset som vapen.
Något världen kan ha nytta av för att få lite draghjälp att dra igång de ekonomiska hjulen igen.