Natovarningen från Ungern: ”Vill göra Putin nöjd”

Publicerad 2023-02-05

Viktor Orbáns Natolöfte är inte mycket värt, enligt Ágnes Vadai.

Oppositionspolitikern pekar ut kopplingarna till Putin och Erdogan som tänkbara förklaringar till att Ungern ännu inte godkänt ansökan.

– Orbán kan ändra sig när som helst, säger hon till Aftonbladet.

I skuggan av förhandlingarna med Turkiet pågår den ungerska processen för att godkänna Sveriges och Finlands Natoansökningar.

PLUS: Putins oväntade löfte: ”Ska inte döda Zelenskyj”

Premiärminister Viktor Orbán har flera gånger upprepat att landets parlament ska ratificera medlemskapen i början av 2023, men mötet har skjutits upp flera gånger.

Oppositionspolitikern Ágnes Vadai, försvarspolitisk talesperson för den Demokratiska koalitionen, har följt turerna på nära håll – och hon är förvånad.

Ágnes Vadai vid en demonstration i Ungerns huvudstad Budapest.

– Under toppmötet i Madrid i fjol stöttade Ungern Finlands och Sveriges Natoansökningar, men de har ännu inte godkänts, säger hon och fortsätter:

– Nu är det sagt att vi ska sammanträda den 27 februari. Jag är förvånad för vi brukar starta tidigare än så med årets första sammanträde. Jag kan inte minnas att det här någonsin hänt och då har jag suttit i parlamentet i 20 år. De bara fortsätter att skjuta upp det. Jag tycker inte heller att det är normalt.

”Spelar bråkstake”

Vadai ser flera förklaringar till varför ansökan ännu inte ratificerats. Bland annat det pågående bråket med EU där kommissionen hotat att blockera ekonomiskt stöd till Ungern efter korruptionsanklagelser.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med ungerske presidenten Viktor Orbán.

– Regeringen har sagt att vi varit upptagna med att uppfylla Bryssels förväntningar, men det jag tror Orbán gör är att utpressa EU på bidrag. Det har dock inte fungerat och nu är Sverige ordförandeland i EU dessutom.

– Det finns inget skäl och har aldrig funnits något skäl för Ungerns regering att inte ratificera de här ansökningarna. Jag tror bara Orbán vill visa att han har makten att blockera dem och på grund av Washingtonfördraget kan han det. Skillnaden mellan Turkiet och Ungern är att Erdogan i alla fall säger vad han vill. Ungern säger ingenting. Orbán spelar bara bråkstake.

”Tydlig splittring inom Nato”

Det har även spekulerats i att Viktor Orbáns nära band till Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan kan vara en förklaring till att Ungern ännu inte godkänt Sverige och Finland i Nato.

Viktor Orbán och Vladimir Putin vid ett möte i Moskva 2018.

En teori som delas av Ágnes Vadai.

– Både Putin och Erdogan har intresse i det här. Det finns rykten om att Orbán vill göra Putin nöjd. Särskilt när det gäller Finland då det kommer att bli en lång Natogräns. Sedan vill han inte heller lämna Erdogan ensam.

– Oavsett vad finns det en tydlig splittring inom Nato. Det är en väldigt dålig signal för Nato och något som kan få stora konsekvenser för Ungern.

Tror du att Viktor Orbán kan lägga fram egna krav när situationen med Turkiet är löst?

– Orbán har sagt att vi inte ska vara de sista att godkänna och så här långt, sedan mötet i Madrid i juli, har vi inte hört något krav mot Sverige eller Finland. Det är demokratiska länder med välfungerande arméer som vi har militära samarbeten med, säger hon och tillägger:

– Men jag är inte Viktor Orbán och tänker inte som Viktor Orbán, vilket jag är glad för. Han är beredd att ändra sig när som helst. Antingen på grund av politiska skäl eller för att göra någon en tjänst. Men jag hoppas inte att han gör det.

”Kan säga att det inte blir något alls”

Stöttar folket i Ungern Sveriges och Finlands Natoansökan?

– Absolut. Folket i Ungern stöttar Nato som helhet väldigt mycket. Det är bara ett parti som inte stöttar Sverige och Finland. Det är ett litet högerextremt parti, Mi Hazánk, som ibland röstar med regeringen. Det är ett väldigt högerextremt parti, något helt annat än den svenska regeringen.

Ágnes Vadai vågar inte gissa när den svenska Natoansökan skulle kunna vara uppfylld, men säger att hon hoppas att det blir inom kort.

– En av ministrarna sa att vi skulle börja ratificeringsprocessen 20 februari, nu är det helt plötsligt 27:e. Vi vet inte än, de kan säga att det inte blir något alls då det är en speciell nödsituation utlyst i Ungern på grund av kriget i Ukraina.

– Men jag hoppas att Sverige snart blir godkända. Jag tror att det kommer stärka alliansen både politiskt och militärt. Min förhoppning är att jag snart kan säga välkommen till Nato.

Följ ämnen i artikeln