”DET ÄR NOG NU”
Publicerad 2011-04-20
Föräldrar över hela Sverige tar strid – mot en grundskola i förfall
AVSLÖJANDE #5: Hörselkåpor i klassrummen. Lunchrast på 20 minuter. Kapprum på toaletten.
Nu har elever och föräldrar fått nog.
Den senaste veckan har upproren spridit sig över landet.
Vi har besökt kommunerna där det kokar – för att ta reda på varför.
En flicka med röda vantar håller upp skylten så högt hon kan ovanför huvudet.
”Vi vill ha arbetsro” står det med vingliga bokstäver.
Hade det varit en vanlig fredagsmorgon hade hon haft mattelektion.
Men på Sjömarkenskolan i Borås står bänkarna tomma.
Bara ett femtontal av skolans 400 elever har dykt upp på lektionerna i dag.
Att ta ut sitt barn i strejk är drastiskt, men föräldrarna har tröttnat.
Tröttnat på skolans trånga lokaler, där toaletterna används kapprum. Tröttnat på den minimala gympasalen där idrottsläraren Kemal tvingas ha öronproppar.
Nu står de utanför stadshuset och stämmer upp i slagorden:
”Ropen skalla – en bättre skola åt oss alla!”.
Borås är inte det enda exemplet. Föräldrar runt om i landet startar Facebookgrupper och protesterar mot brister och nedskärningar i de kommunala skolorna.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, är starkt kritisk till hur skolorna sköts.
– Många kommuner tror att det lönar sig att skära ner på skolan. Men de flesta politiker är ju inte specialister på elevers inlärning. Tyvärr har skolorna blivit en ekonomisk slagpåse sedan kommunaliseringen, säger hon.
Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges kommuner och landsting, tonar dock ner problemet med resursbristen.
– Ända sedan slutet på 90-talet fram till 2008 har till exempel lärartätheten i skolorna ökat konstant. Men det är allvarligt att föräldrar inte tycker att det fungerar. Det är en tydlig signal för kommunerna att ta tag i skolan, säger han.
Och protesterna fortsätter. I går kväll hölls ännu en demonstration, i Kumla, där 30 lärartjänster hotas.
”Det jäser bland invånarna”, berättar en upprörd pappa.
Många som arbetar med skolan är dock överens om att det är för enkelt att skylla på kommunerna.
– Dagens problem beror på tre saker som hände nästan samtidigt. På 90-talet tog staten beslut om fristående skolor, om att elever ska välja fritt vilken skola de vill gå på och om kommunaliseringen. Samtidigt drabbades vi av en ekonomisk kris där staten inte tog sitt ansvar, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Resultatet blev en mer ojämlik skola där kunskapsnivån faller.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har följt Aftonbladets skolgranskning – och känner till upproren. Han vill inte kommentera de enskilda fallen, men tycker att skolan i en del kommuner blivit en ”lekplats för glada amatörer”.
– Svensk skolas problem i dag med sjunkande resultat, alldeles för få som vill bli lärare och stora disciplinära problem hänger ihop med att det gick fel för 20-30 år sedan. Men i år och nästa blir de största reformåren i svensk skolhistoria och det kommer att få resultat.
Vi hade världens mest jämlika skola.
Men i dag slås nästan 14 000 elever ut innan gymnasiet.
Klyftorna mellan rika och fattiga barn växer i klassrummet.
Nu växer ilskan mot den kommunala skolan, från både elever, föräldrar och lärare.
Vad är det som händer?
Skolgranskning är Aftonbladets stora satsning på att undersöka dagens grundskola. Följ oss i realtid på skolgranskning.aftonbladet.se