Heléne fångar enorma råttan: ”Jättesnuskigt”

Miriam Bratt

Heléne Johander i Skärholmen har alltid varit rädd för råttor, men på senare tid har hon tvingats bekanta sig med skadedjuren. I höstas gick det ett steg längre och hon gjorde minst sagt en ovälkommen storfångst, skriver Skärholmen Direkt.

– Det var jättesnuskigt, säger Heléne till Aftonbladet.

Sedan ett par år tillbaka har en del boende på Lammholmsbacken i Skärholmen fått problem med råttor. Och någon som har tagit upp striden mot skadedjuren är Heléne Johander, 62. Faktum är att hennes man Peter till och med har börjat kalla henne för "råttfångaren från Hameln".

Men Helénes relation till råttor har inte alltid sett ut som den gör nu.

– När vi började med det här råtteriet var jag paniskt rädd för råttor. Jag kunde inte andas på nästan 10 minuter när jag skulle gillra fällorna.

Heléne har lyckats fånga 25 råttor och 12 möss. Vissa har hon och maken jagat med spadar och andra har grannars hundar tagit.

Råttfällorna tog slut

Problemen i området är stora och Heléne tror att det beror på de sprängingar som görs i Stockholmsförorten.

– Mina råttfällor är helt slut. Jag var runt i affärerna och det finns inga att köpa längre.

En sak som gör att råttfällorna går åt i en rasande fart är att koltrastar ibland fastnar med vingarna i fällorna och flyger iväg med dem.

– Om de flyger iväg med dem gör de ju ingen nytta hos mig, säger Heléne frustrerat.

Men det tog inte lång tid innan hon kom på en lösning.

– Jag kom på att vi kan skruva fast fällorna i en planka.

helskärm

”Såg fötterna först”

Bakom lite växter i trädgården placerade Heléne den specialfixade råttfällan, så när en råtta väl fastnade i fällan doldes först den obehagliga synen till stor del av växtlighet.

– Jag såg först bara att fötterna utanför plankan. Då tänkte jag ”åh herregud vilken råtta”.

Och första intrycket stämde väl. När hon tagit fram råttan kunde hon mäta upp den till ungefär 25 centimeter plus svans.

Blev du rädd när du hittade råttan?

– Nej, nu har jag nästan fått som terapi med alla råttor, så jag tyckte inte att det var så farligt. Men jag var ju tvungen att slå på rutan och be gubben komma och fotografera för det var det största jag har sett.