Längsta väntetiderna i cancervården: ”Många män mår förfärligt dåligt”
Publicerad 2017-11-29
Nio månader av väntan och vånda.
Så länge kan män med prostatacancer tvingas köa för operation.
Ingen annan cancertyp har så långa väntetider.
– Det är för jävligt. Väldigt många män mår förfärligt dåligt, säger Calle Waller på Prostatacancerförbundet.
Regeringens satsning på två miljarder kronor för att korta väntetiderna inom cancervården 2015-2018 har bara haft marginell betydelse för dem med prostatacancer.
Det visar statistik från NPCR, Nationella prostatacancerregistret.
- 2015 var väntetiden 172 dagar i median från remiss till operation.
- 2016 var den 151 dagar.
- Det är en minskning med 21 dagar.
Längsta kötiderna för cancer
Kötiderna är tre gånger längre vid prostatacancer än annan cancer, enligt Prostatacancerförbundet.
– Väntetiderna för prostatacancer är mycket längre än för någon annan cancerform. För oss är det viktigt att det händer något och om man tar det på allvar kan man göra en del, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesman på Prostatacancerförbundet.
I vissa landsting har väntetiden - tvärtemot avsikten - ökat.
Längst väntetid hade Västerbotten med 271 dagar 2016. Eller nio månader.
– Det är helt sjukt. Att bara vänta ett par månader är väldigt smärtsamt. En del har en cancer som utvecklas snabbt. Om man inte ser det kan den utvecklas förbi möjligheten till botande behandling, säger Calle Waller.
Rädsla för att sjukdomen ska spridas
Han tar emot många samtal från förkrossade män i hela riket.
– De är förtvivlade och rädda för att sjukdomen ska spridas så att det blir för sent. Som män ofta gör så kapslar de in sig och förblir tysta.
En del vågar inte bråka av rädsla för att få sämre behandling.
Samtidigt är de regionala skillnaderna i Sverige enorma. Det skiljer 166 dagar i väntetid mellan Västerbotten och Kalmar, det landsting med kortast väntetid, 105 dagar.
Alla landsting är dock långt från målet på 60 dagar. Så kort beräknas väntetiden kunna vara om all onödig väntan kapas. Den bedömningen gör Nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer.
”Bisarr situation”
För att nå målet krävs dock omfattande organisationsförändringar. Det bedömer Prostatacancerförbundet.
– Det handlar om att organisera om arbetet, jobba effektivare och koncentrera operationerna till färre kliniker, säger Calle Waller.
För att undkomma de långa kötiderna vänder sig en del patienter, som har råd, till privatkliniker utomlands. I efterhand kan de ansöka om ersättning från Försäkringskassan.
– Det är ganska bisarrt att vi har rätt att välja fri vård i Europa men inte i Sverige, säger Calle Waller.
Andra patienter har en privat sjukvårdsförsäkring som lotsar dem förbi kön i Sverige.
Ska man behöva ha en privat sjukvårdsförsäkring för att snabbt kunna få vård vid prostatacancer?
– Det är en fråga som landstingspolitikerna bör ställa sig, säger Calle Waller.