Nya råden: Så ska du äta för att må bra
Publicerad 2024-02-10
Mindre kött, dubbelt så mycket fullkorn och mycket mindre chips.
Så vill Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket att du ska äta – för att inte dö i förtid.
– Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
Tillsammans har Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten tagit fram nya mål för hur svenskarna ska äta så hälsosamt som möjligt.
– Vi ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström i ett pressmeddelande.
De nya målen är tänkta att vägleda myndigheters, regioners och kommuners folkhälsoarbete. Man hoppas också att näringslivet och civilsamhället ska dra sitt strå till stacken.
”Behöver inte pina sig igenom havregrynsgröt”
Myndigheterna kopplar 14 000 dödsfall årligen till vad vi äter. Svenskars kost beskrivs som “en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige”.
Men för att bli mer hälsosam ska du inte bara äta mindre chips. Myndigheterna vill även se att fler äter mer fisk och grönt. Du ska också dubbla mängden fullkorn.
– Nio av tio svenskar äter för lite fullkorn. Vi är sämst i Norden på det, säger Christel Larsson.
Hon fortsätter.
– Men man behöver ju inte pina sig igenom havregrynsgröt. Om man inte gillar det kan man istället äta till exempel majs för att få i sig fullkorn. Det gäller ju att man hittar maträtter eller livsmedel som är näringsrika och som man själv tycker är goda. Då behöver även samhället förse individen med den kunskapen.
Grundskolor kan hjälpa
Christel Larsson är professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon tycker att det är viktigt att samhället hjälper individen att äta hälsosamt.
– Det gäller att det finns ett ökat fokus på hur man stöttar individen att äta hälsosamt. Det finns ett ansvar hos till exempel näringslivet att se till att hälsosamma produkter marknadsförs för rimliga priser, säger hon.
Hon menar också att grundskolorna kan hjälpa till:
– Hemkunskap är det ämne som det ägnas minst timmar åt i grundskolan, trots att det finns så viktig kunskap som behöver förmedlas. Det handlar om en livskunskap. Man kan ju även förmedla kunskapen genom andra skolämnen och lära sig om mat och samtidigt lära sig om till exempel naturkunskap, språk och religion.
Miljöpåverkan spelar en roll
Målen är framtagna ur både miljö- och hälsosynpunkt. En minskning av köttätandet skulle ha en positiv effekt på miljön, säger Christel Larsson.
– Vi får ju ut mycket mer vegetabiliska livsmedel på samma yta som behövs för att producera kött.
– Det är viktigt att lära nästa generation att göra näringsrika måltider på mer miljövänliga råvaror, som rotfrukter, grönsaker och baljväxter, säger hon.