Naiela, 34, utvisas med sina fyra barn: ”Riskerar att könsstympas”
Publicerad 2023-08-09
Naiela och hennes fyra barn ska utvisas till Egypten. Där riskerar de könsstympning och bortgifte.
Migrationsverket anser dock att hon kan ”stå emot påtryckningarna från släkten” eller flytta till en annan stad.
– Om mina bröder bestämmer att jag får leva och inte dödar mig så kommer jag inte kunna stå emot det de säger, säger Naiela.
Den 11 augusti lyfter flyget från Arlanda. På planet kommer ensamstående mamman Naiela, 34, sitta med sina fyra barn. Efter nio år i landet ska de nu utvisas till Egypten och skiljas från sin pappa.
Familjen bor i en liten lägenhet i Flen. De fyra barnen – Hanan, 10, Ghazl, 8, Sidra, 6, och Khaled, 4, delar rum. Det står en liten tv i ett av rummets hörn, ett barnprogram är på.
– Mamma, jag vill gå ut med mina vänner, viskar Sidra.
– Du får göra det snart, får hon till svar.
Födda i Sverige
I flera år har familjen försökt få uppehållstillstånd men nu har resan kommit till sitt slut. De har fått ett utvisningsbeslut som inte går att överklaga.
– De kan göra vad de vill med mig men jag tänker på mina barn. De förtjänar att leva som alla andra barn och ha en framtid, säger Naiela.
Barnen sitter på golvet i sitt rum och leker med sina färgglada leksaker. Gula bilar, nallar och dockor. Hanan plockar upp en liten rosa klänning. Det är dags för hennes docka att byta om.
De tre yngsta är födda i landet. Alla fyra går på svenska skolor, pratar flytande svenska och har sina vänner här.
Nu har barnen sommarlov. Efter lovet skulle Ghazl börja andra klass.
– Jag hoppas på att få många vänner, kanske tio stycken, säger hon med ett leende på läpparna.
Könsstympad och bortgift
Naiela föddes i en religiös och konservativ familj i norra Egypten. Hon är yngst i syskonskaran med fyra bröder och sex systrar. Redan som barn drömde hon om att plugga på högskola och försörja sig själv. Men drömmen kändes långt bort. Sådant är förbjudet i familjen, berättar hon. Kvinnor ska vara hemma med barnen medan männen jobbar. Allt annat innebär skam för släkten.
Sju år gammal tvingades hon bära slöja. Och vid nio års åldern utsattes Naiela för könsstympning – ett övergrepp som påverkar henne än i dag.
– Jag ville leka som andra barn men jag behövde vara som en vuxen.
Åren gick och Naiela trotsade släkten. Med hjälp av sin morbror började hon plugga till socionom. Men hon fick familjen emot sig och som 20-åring blev hon bortgift.
Med sin 1-åriga dotter Hanan i famnen flydde hon förtrycket i Egypten, tillsammans med sin man som hade hamnat i politiska konflikter.
Jakten på uppehållstillstånd
2014 ansökte familjen om asyl i Sverige. Två år senare fick de avslag och utvisningsbeslut. Naiela skulle då lämna Sverige med sina barn.
Hon gick till egyptiska ambassaden för att skaffa pass. Men ambassaden sa att barnen inte är egyptiska medborgare, de är födda i Sverige. Naiela lyckades inte skaffa resehandlingar, trots att hon vid den tidpunkten var villig att lämna landet.
Naiela skilde sig 2019 och blev en ensamstående mamma. Det väckte stor ilska bland släkten i hemlandet. Hon har även anklagats för otrohet och har fått motta allvarliga hot, berättar hon.
Två år senare slutade familjens utvisningsbeslut gälla. Enligt lag kan en person som aktivt försökt lämna landet få uppehållstillstånd när beslutet går ut. Men Migrationsverket anser att Naiela har varit negativt inställd till utvisning och att hon därmed inte får uppehållstillstånd.
Naiela menar att hon efter skilsmässan inte kan resa in i Egypten, eftersom hon nu utsätts för allvarliga hot från släktingar. Hoten har bland annat bestått av meddelanden om att hon vid ett återvändande kommer att dödas. Att hennes barn kommer att tas ifrån henne, att hon är en ”smutsig kvinna” som kommer hängas ut på sociala medier. Att hon befläckat sin före detta mans ”heder”.
Naiela har dokumenterat hoten, som är på arabiska, och lämnat över en usb-sticka till Migrationsverket. Men myndigheten beslutade om att inte översätta innehållet. Och bedömde att hoten inte går att härleda till specifika personer.
Migrationsverket skriver i ett mejl till Aftonbladet att myndigheten inte har ifrågasatt att bevisen innehåller hotfulla meddelanden på arabiska och har därför inte bedömt att det har varit nödvändigt att översätta dem.
”Vi bedömer dock inte heller att Naiela gjort sannolikt att hoten kom från de personer hon hävdade. Även detta är ett skäl till att det inte ansågs finnas anledning att översätta hoten.”
Risk för könsstympning och bortgifte
Naiela kommer från Egyptens mest konservativa delar. I landet är 87 procent av flickor och kvinnor i åldrarna 15–49 könsstympade, enligt Unicef.
Vad gäller risken för könsstympning skriver Migrationsverket i sitt beslut att det ”inte framkommit några omständigheter som indikerar att du inte skulle förmå att stå emot påtryckningarna från släkten”. Att könsstympning är olagligt och Naiela därför skulle kunna vända sig till egyptiska myndigheter. Att familjen även kan bosätta sig i en annan del av Egypten för att undgå släktens påtryckningar.
– Som kvinna får man inte göra som man vill. Man får inte ens lämna huset utan en man eller bo ensam med sina barn, säger hon.
Migrationsverket skriver i ett mejl till Aftonbladet att man anser att Naiela kan få stöd i Egypten.
”Mot bakgrund av den landinformation som finns kring könsstympning bedöms Naiela kunna få stöd av egyptiska myndigheter. Det framgår även av landinformationen att även om andra släktingar kan vara pådrivande är det mycket ovanligt att en könsstympning genomförs utan föräldrarnas tillåtelse i Egypten”, skriver Migrationsverket.
Har ni tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet?
”Ja, barnets bästa har beaktats. Barnets bästa är dock inte den enda eller avgörande faktorn vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd ska beviljas och i detta ärende, precis som i andra, så har barnets bästa även vägts mot övriga rättsliga frågor”.
Migrationsverket bedömer inte heller att flickorna riskerar att bli bortgifta. Att uppgifterna bygger på spekulationer om vad som kan hända när de återvänder.
”Hanan är nio år gammal och Ghazl är sju år. Av tillänglig landinformation framgår det att det är ovanligt att flickor i den åldern gifts bort mot sin vilja”, står det i beslutet.
”Vet ingenting om Egypten”
Barnens pappa är från Palestina, vilket innebär att han är statslös. Han kan inte bli utvisad och blir därmed kvar i Sverige.
– Vi vill leva med pappa också, och med mamma, säger Hanan och tillägger:
– Jag känner ingen där, jag har inga vänner där. Om mamma dör då har vi ingen att leva med då.
Hanan, Khaled och Sidra har en gemensam dröm – att bli läkare i framtiden.
– I Sverige kommer jag kunna bli en läkare men i Egypten kan man inte bli det när man är en flicka, säger Hanan.
Ghazl vill däremot bli en konstnär, hennes målningar hänger på väggen i det trånga rummet. Stämningen blir låg och de glada minerna försvinner när frågan om Egypten kommer upp.
– Vi är ledsna, vi vill inte släppa Sverige. Vi vill vara kvar här. Om vi åker då kommer vi kanske inte få komma tillbaka, säger Ghazl och kramar om sin docka.
– Jag vet ingenting om Egypten, säger hon.