Studentkårer: Så påverkas studenterna av omställningen

Publicerad:
Uppdaterad:
Universitetshuset i Lundagård, Lunds universitet.
Foto: Emil Langvad/TT
Universitetshuset i Lundagård, Lunds universitet.

NYHETER

Den digitala omställningen på svenska högskolor i pandemin påverkar studenternas mående och studier.

Både i Malmö och Lund larmas det om försämrad studiemiljö och psykiskt mående.

I Lund ser man ett särskilt problem med man inte lyckats ställa om examinationer på ett tillräckligt bra sätt.

– Att just examinationer fungerar är viktigt för studentens försörjning, säger Ella Sjöbeck, vice ordförande på Lunds universitets studentkårer.

I veckan släppte Sveriges Förenade Studentkårer en rapport om coronapandemins påverkan på svenska högskolor. Rapporten listar utmaningar som uppstått med omställningen till digitala studier, bland annat att praktiska moment försvåras, brister i arbetsmiljön och rättssäkerhet vid examinationer, förlorat pedagogiskt stöd, bristfällig kommunikation samt ensamhet och psykisk ohälsa bland studenter.

Man ser också bristfälliga tekniska förkunskaper både bland elever och lärare samt brist på teknisk utrustning och bra internetuppkoppling.

Detta märks enligt studentkårer på universiteten i Malmö och Lund.

– Det påverkas ju en hel del. Man kan inte generalisera, det går inte att säga att det blir överlag sämre eller överlag bättre. Det beror väldigt mycket på programmet, hur det är upplagt, vilken sorts utbildning det är, om det är yrkesorienterat eller mer teoretiskt/filosofiskt. Sen beror det också väldigt mycket på lärarnas och studenternas förutsättningar, vissa kan omställa snabbt och har inga problem alls, andra tycker att det är jättekrångligt, säger Lilli Auginski, ordförande för Studentkåren Malmö.

– Vi behöver flexibla lösningar, mycket lyhördhet, vad signalerar lärarna och vad signalerar studenterna över vad som funkar och inte funkar.

Foto: David Hamark
Lilli Auginski, ordförande i Studentkåren Malmö belyser att det är stor skillnad för studenterna i den digitala omställningen. ”En sjuksköterska kan ju inte lära sig att ta blod via zoom – de måste ju komma in för sina övningar”.

På Lunds universitet har övergången fungerat förhållandevis bra utifrån de förutsättningar som universitetet haft, menar Ella Sjöbeck, vice ordförande i Lunds universitets studentkårer (LUS), som samlar universitetets nio kårer.

– Men vi ser att utbildningskvaliteten tveklöst har påverkats. Det är till exempel mycket svårare att få till god interaktion mellan studenter och föreläsare digitalt, svårare att ställa frågor, och att få till kontakten som man annars har, det gäller både kontakten med undervisande personal men även med andra studenter. Den delen av utbildningen förloras, det finns stora utmaningar med det. Kommunikationen är, sedan i våras, inte tillräcklig tydlig vad som förväntas inför examinationer, säger Ella Sjöbeck.

LUS efterfrågar nu en obligatorisk utbildning i digitala verktyg för undervisarna.

– Det skiljer sig mycket åt vilken kompetens man har i digitala verktyg, där har vi från Lunds universitets studentkårer argumenterat för att det borde finnas en obligatorisk utbildning i digitala verktyg för undervisande personal så att alla har förutsättningar för att klara av att bedriva undervisningen digitalt. Det är jätteviktigt. Kan man inte förmedla kunskapen man har förfaller ju hela konceptet utbildning, säger Ella Sjöbeck.

”Ju längre tiden går desto mindre blir toleransen för brister”

Det största problemområdet på Lunds universitet är övergången till digitala examinationer, menar hon.

– Det fick vi signaler om redan i våras och det är väldigt allvarligt att det fortfarande är ett problem. Där är det väldigt olika beroende på vilka sorters examinationer man har. Det pågår ett arbete för att komma till rätta med problemen, men vi tycker att det behöver göras mer och göras fortare, säger Ella Sjöbeck.

– I början av pandemin kunde vi se större acceptans och förståelse från studenternas håll för det är jätteutmanande för personalen och kan inte vara helt perfekt, men nu har det gått ganska lång tid och ju längre tiden går desto mindre blir toleransen för bristerna i undervisningen och digitala examinationer, säger Ella Sjöbeck.

Examinationerna är avgörande för studenterna, belyser hon.

– Att just examinationer fungerar är viktigt för studentens försörjning. Det är där vi visar att vi tillgodogjort oss utbildningen och gjort det vi har rätt till att ta CSN. Det är mycket som står på spel om inte de digitala examinationerna fungerar. Det påverkar de som drabbas av dåliga examinationer väldigt mycket, säger Ella Sjöbeck.

Omställningen vad gäller examinationer är olika svår på olika program – vissa program, som redan är vana vid hemtentor, är omställningen mindre omfattande än de kurser som har fysiska salstentor eller obligatoriska praktiska moment.

Foto: JONAS JAKOBSSON
Ella Sjöbeck, vice ordförande i Lunds universitets studentkårer, vill se en obligatorisk utbildning i digitala verktyg för alla undervisande lärare. ”Kan man inte förmedla kunskapen man har förfaller ju hela konceptet utbildning”.

– En sjuksköterska kan ju inte lära sig att ta blod via zoom – de måste ju komma in för sina övningar, säger Lilli Auginski vid Studentkåren Malmö.

I Malmö blev den ökade smittspridningen under hösten en slags brytpunkt, berättar hon.

– Under våren var det många studenter som hörde av sig som var besvikna och ledsna över att man inte kunde vara på plats, och belyste att vi borde pusha på universitetet att man måste ha möjlighet till campusundervisning. Men nu med andra vågen har det skiftat och det är snarare så att studenterna ber oss att säga till universitetet att undervisningen inte kan vara på plats – “vi är rädda, vi är oroliga, vi vill inte skriva salstentor – hitta en lösning”, säger Lilli Auginski.

– Vi är jättemåna om att vi pratar om digital undervisning, inte distansundervisning, det är något helt annat än om man valt att plugga på distans. Vi pratar också om fysisk distansering med social sammanhållning istället för ”social distansering”, det tycker vi är jätteviktigt. Ord skapar verklighet och “social distansering”, som det ofta skrivs och sägs, tycker vi, skickar fel signal under en global kris där isolering och psykisk ohälsa ökar kraftigt.

Studiemiljön en stor fråga

Det psykiska måendet är något som påverkar studenterna både i Malmö och Lund under pandemin. Detta är också starkt sammankopplat med försämrad studiemiljö då undervisningen flyttar hem, menar Ella Sjöbeck.

– De flesta har inte förutsättningar att ha en hel arbetsplats hemma, det är dels det ergonomiska, dels en stor ensamhet och isolering för studenterna, varav många bor ensamma. Det påverkar måendet och faktorerna för hur man ska tillgodogöra sig sin utbildning. En god studiemiljö är ju förutsättning för lärande. Där har vi även sett en utmaning i att tillgängliggöra studieplatser på ett smittsäkert sätt på campus.

– Studenternas mående och studiemiljö upplevs försämrat. Där är det en förvärring nu jämfört med i våras eftersom det pågått så länge, det är tärande. Vi hade signaler om problem med digitala examinationer och dåligt mående redan i våras och får dem fortfarande, säger Ella Sjöbeck.

Foto: Johan Nilsson/TT
Byggnaden Niagara på Malmö universitet.

– Arbetsmiljön är en stor fråga, vi måste ta hand om det under vårterminen, säger Lilli Auginski.

– Det är den termin där flest avslutar sina studier och skriver examensarbeten, de behöver ett tryggt lugnt ställe att skriva sin uppsats. Många studenter bor trångt, kanske tillsammans med andra, har kanske inte en möjlighet att ha ett lugnt hemmakontor för sig själva, många har barn... Många har inte ens ett skrivbord. Vi på Studentkåren Malmö och universitetet försöker i största möjliga mån hålla lokaler öppna för de som verkligen behöver det, de ska ju inte komma till skolan om de inte måste men de som inte har en bra studiemiljö hemma ska kunna komma hit, säger Lilli Auginski.

Något som hon menar att man tar med sig från den här tiden är vikten av kommunikation och tydlig information. Flera lärosäten har lagt fram dokument kring vett och etikett vid videomöten, och Studentkåren Malmö har tillsammans med universitetet lagt fram ett normkritiskt diskussionsunderlag inför vårterminen som de ber lärarna att ta upp vid kursstart med studenterna för att hitta anpassade lösningar.

Lilli Auginski ser positivt på att fokus gått från rent faktabaserat inlärande till mer förståelse och kritiskt tänkande då prov görs på distans. Många föreläsningar finns online i efterhand, något som många studenter ser som ett bra verktyg då det blir mer flexibelt tidsmässigt, berättar Lilli Auginski.

Enligt Ella Sjöbeck är det nu viktigt att man lär av erfarenheterna från denna period.

– Det finns jättemycket positiva lärdomar med omställningen och vi är väldigt glada att universitetssektorn tagit ett stort kliv fram i frågan om digitalisering, där är det viktigt att ta vara på det som fungerat – och inte gå vidare med det som fungerat sämre. Det pågår ett arbete på LU där en arbetsgrupp tittar på vilka positiva lärdomar man kan få av detta för att inte tappa bort det, säger Ella Sjöbeck.

ANNONS

Storsäljare

Malmö

Köp en deal, spara upp till 90%

Publicerad:

LÄS VIDARE