Försvaret: Sverige kan inte pröva mord i Iran

Vittnen pekar ut honom som den som förde deras kamrater till snarorna när politiska fångar massavrättades i Iran 1988.

Men enligt folkrättsåtalade Hamid Nourys försvar bör målet inte ens prövas av svensk domstol.

– Det här målet saknar helt anknytning till Sverige, säger advokat Thomas Söderqvist.

Hamid Nourys försvarsadvokat Daniel Marcus inleder sin plädering med att önska sin klient, dennes familj som närvarar i rättssalen, och alla andra som firar den muslimska högtiden ramadan en glad eid.

Därefter säger han att åtalet ska avvisas på formella grunder.

Detta eftersom svensk domstol enligt försvaret inte är behörig att pröva åtalet eftersom den misstänkta brottsplatsen är utanför Sverige, och den åtalade saknar svenskt medborgarskap.

– Svensk domstol har ingen jurisdiktion att pröva händelser i Iran för 34 år sedan, säger Daniel Marcus, som försvarar Noury tillsammans med Thomas Söderqvist.

Åklagarsidan har i sin tur menat att folkrättsbrott går under universell jurisdiktion, det vill säga att det kan prövas i Sverige fastän brotten ska ha begåtts i Iran 1988.

Åtalspunkterna gällande mord går enligt åklagare under den så kallade ”fyraårsregeln”, där brott med straffvärde på minst fyra år också kan prövas i Sverige oavsett brottsplats.

Internationellt uppmärksammat

Det som pågått i Stockholms tingsrätt sedan augusti förra året har skapat rubriker världen över. Sveriges ambassadör i Teheran har kallats till det iranska utrikesdepartementet, som krävt att målet mot Hamid Noury, en iransk medborgare, läggs ned. Sverige har i sin tur skärpt säkerhetsbedömningen av Iran och avråder från onödiga resor till diktaturen.

Hamid Noury är misstänkt för grovt brott mot folkrätten, det som i vardagligt tal brukar kallas för krigsbrott, och flera mord som ska ha begåtts medan han arbetade på Gohardashtfängelset strax utanför Teheran 1988. Han har suttit häktad i Stockholm ända sedan november 2019, när han landade på Arlanda för att besöka anhöriga i Sverige.

Politiska fångar, dömda till långa straff för att de gjort motstånd mot den islamistiska regimen i Iran, utsattes ofta för tortyr enligt det flera tusen sidor långa förundersökningsprotokollet. Tusentals avrättades. Hamid Noury ska enligt åtalet bland annat ha varit den som ropade upp namnen på dem som skulle föras från den hall i fängelset, som internt kom att kallas för ”dödskorridoren”, till avrättningssalarna där snarorna hängde på rad. Enligt vissa vittnesmål ledde han även fångarna till pallarna.

”Politisk kampanj”

Försvaret menar att fallet är särskilt svårbehandlat eftersom brotten som Hamid Noury misstänks för skett i Iran, vars kultur, religion, språk och tideräkning skiljer sig från vad det svenska rättsväsendet vanligtvis hanterar. Därför bör högre krav ställas på bevisunderlaget.

Enligt försvarsadvokat Daniel Marcus används Hamid Noury som ”ett redskap i en politisk kampanj”.

– Det finns en stark vilja att Iran ska ställas till svars för de här påstådda händelserna, säger han.

Noury har enligt försvaret därför ”kastats in” i berättelserna om fängelseavrättningarna.

”Toppen av isberget”

Utanför rättssalen fortsätter demonstrationerna, så som de gjort under i stort sett varenda rättegångsdag. Under förhandlingens sista dagar har de ökat i antal. De flesta som står utanför tingsrätten har bussats dit av organisationen NCRI, Folkets mujahedins politiska parti. Många av dem har anhöriga som dödats i iranska fängelser.

Vid sidan av NCRI-anhängarna står 72-åriga Ali Ashnagar. Han är kurd, och har inte suttit i något fängelse där Hamid Noury arbetat. Men han har suttit fängslad av den iranska regimen, berättar han. På hans fötter syns fortfarande ärr från piskrappen han torterades med. Han tar av sig skon för att visa, och gör samma poäng som försvaret: Fallet har kommit att handla om mer än bara Hamid Noury.

– Han är bara toppen av isberget. Med det här målet ställs iranska regimen till svars, säger Ashnagar.