Dömdes för dråp: ”Ellinor led inte”

Kristina Edblom

Kristina Edblom: Bara hon själv kan svara på om hon hann känna dödsångest

Pojkvännen högg ihjäl Ellinor med kniv.

Men döms inte för mord.

Enligt rätten hade hans offer ­inte ”hunnit uppleva någon dödsångest och knappast ens något ­lidande”.

I går kom domen mot Ellinor Galerius pojkvän. Åklagaren ­valde att rubricera den erkända gärningen som mord, men Attunda tingsrätt fäller honom för dråp till nio års fängelse. Till en början nekade pojkvännen helt, men ­efter en dryg månad i häkte ­erkände han dråp – det vill säga att han dödat med uppsåt.

Under rättegången ändrade pojkvännen inställning och tyckte i stället att gärningen skulle ­bedömas som grov misshandel och vållande till annans död. Han sa då att han inte hade en tanke på att Ellinor skulle avlida eftersom han var i ett ”psykosliknande tillstånd”.

Hans berättelse är full av motsägelser och oklarheter, ­konstaterar tings­rätten.

Ellinor Galerius dödades med två knivhugg, ett i bröstet och ett i ryggen. Sannolikt var det första hugget direkt dödande. Enligt ­tingsrätten talar tillvägagångs­sättet mycket starkt för att pojkvännen hade för avsikt att döda henne.

Varför dömer då tingsrätten för dråp och inte för mord som åklagaren yrkat?

Tingsrätten tycker bland ­annat att vissa omständigheter kring själva brottet är oklara, åklagaren har alltså inte helt ­lyckats motbevisa pojkvännens version.

Ellinor och pojkvännen hade druckit ”ansenliga mängder alkohol” och grälat.

Inget tyder på att gärningen varit planerad, utan den begicks i ”hastigt mod”.

Händelse­förloppet var mycket snabbt.

Ellinor har ­inte ”hunnit uppleva ­någon dödsångest och knappast ens något lidande”.

Pojkvännen har inte orsakat Ellinor ”något onödigt lidande och handlandet visar inte på någon grymhet”.

Med tanke på att omständigheterna kring mordet anses oklara är det ett ganska starkt påstående från rättens ­sida. Bara Ellinor och hennes pojkvän var där, bara de vet vad som hände i deras gemensamma hem. Bara Ellinor kan svara på om hon var rädd för sin svartsjuke pojkvän, om hon hann känna dödsångest.

Vi vet däremot att vittnen hört pojkvännen uttala hot tidigare under dagen, att han var våldsam och aggressiv.

– Om det bara hade varit ett stick skulle jag kunna förstå att det landar på dråp, men eftersom han hugger en gång till borde det vara mord, säger ­familjens målsägande­biträde Birgitta ­Melander.

Åklagare Ewa Tvengström gick i går inte att nå. Det återstår att se om domen kommer att överklagas.