AUSTRALIEN BRINNER

BATHURST. När skogsbranden drog in över Bathurst stod Grant och Vicki Lockwod på höjden ovanför och såg hur vinden piskade lågorna mot deras kafé.

Det klarade sig. Den här gången.

Värre gick det för svärdotterns pappa som fick svåra brännskador.

Värst är ändå insikten om att torkan bara ökar – och att många politiker blundar.

– Det är skrämmande att så många förnekar klimatförändringarna, säger Vicki.

Hettan var obeskrivlig när branden rasade i Bathurst för en vecka sedan.

Tjock, svart rök gjorde det svårt att andas och när brandkåren uppmanade alla att fly sökte sig makarna Lockwod till en höjd en bit bort.

De var maktlösa och kunde bara titta på när lågorna närmade sig deras nybyggda kafé. Det öppnades för två år sedan, som en inkomstkälla att falla tillbaka på om Grants biodlingar inte skulle överleva ännu en sommar av torka.

Innan de tvingades evakuera hade paret fyllt alla kärl runt byggnaden med vatten och spolat området kring huset. Personalen på kaféet hade skickats hem.

Men det går aldrig att förbereda sig helt, skogsbränder är irrationella. Att stanna och försvara sin egendom är något som sitter i ryggmärgen hos de flesta australier.

Brännskadades svårt

Branden släcktes och kaféet klarade sig den här gången. Men Grant och Vickis svärdotters pappa och bror skadades allvarligt när de försökte släcka elden på sin tomt.

– Något gick fel. Pappan ­fattade eld och sonen antändes när han försökte rädda honom genom att lyfta i honom i ett stort kar med vatten. Vi är förtvivlade, säger Grant och skakar på huvudet.

Den 50-årige mannen vårdas på sjukhus i Sydney med brännskador som täcker 85 procent av hans kropp.

– Men sonen kom lindrigare undan.

November var den varmaste månaden i Sydney på 150 år. Och på RFS, Rural Fire Services, är beredskapen hög inför sommaren som förväntas bli en av de torraste och hetaste på länge. Skogsbranden i Bathurst förra veckan är bara en av hundratals som rasar just nu i delstaten New South Wales och resten av Australien.

173 dog i branden

Alla inser allvaret. Det är mindre än ett år sedan 173 människor dog i Australiens största naturkatastrof någonsin: skogsbränderna i delstaten Victoria. ”Black Saturday”.

Parlamentsledamoten Bob Debus kommer från trakten och konstaterar att Bathurst måste vänja sig vid fler och större bränder i framtiden.

– Den senaste branden får mig att inse hur enormt ange­läget det är att något görs för att motverka effekterna av klimatförändringarna, säger han.

Inga säsonger längre

Grant Lockwod började odla bin som 16-åring. 34 år senare beskriver han förändringen:

– Vi har inte säsonger på samma sätt längre. Förr kunde man räkna med att regnet kom när det skulle och att eukalyptusträdens blommor innehöll tillräckligt med nektar för bina. Nu är allt osäkert.

– Det är inte bara somrarna som är längre och torrare. De riktigt heta dagarna har blivit fler. Vintrarna är varmare också.

Vicki minns vintrarna när hon var barn, hur kläderna hennes mamma hängde på tork på kvällen var stelfrusna och täckta av ett tunt islager på morgonen. Det händer inte längre.

För familjens största inkomstkälla, bina, innebär torkan att det inte finns några växter med nektar och pollen. I stället måste Grant mata dem med sockerlösning.

– Tidigare har jag flyttat kuporna till ett annat område som inte varit lika hårt drabbat av torkan, men de senaste åren har det inte funnits någonstans att flytta dem till.

Brandrisken ökar

Ny forskning från den australiska statens forskningsinstitut visar att risken för skogsbränder kommer att öka de närmaste 40 åren som en följd av klimatförändringarna. Sedan studierna började 1950 har regnmängden minskat, torkan förvärrats och antalet extremt varma dagar ökat.

Forskarnas slutsatser är skrämmande:

Antalet dagar med hög risk för skogsbränder ökar med upp till 70 procent fram till år 2050 i de sydvästra delarna av Australien.

Om inte utsläppen minskar radikalt stiger medeltemperaturen i landet med sex grader de kommande 60 åren.

Den nuvarande torkan har pågått i nästan tio år. Tusentals bönder har tvingats ge upp och sälja sin mark och sina djur. Vattenbristen är svår på många håll, både på landsbygden och i städer.

Tror inte på orsakerna

– Många här tror inte på teorin att klimatförändringarna är orsaken till torkan och de ökande skogsbränderna. Det är klart att Australien är ett torrt land med extrema väderförhållanden, men att det finns så många som förnekar klimatförändringar är skrämmande, säger Vicki.

Australien är det i-land i världen som har störst andel föroreningar per invånare. Ändå finns föreställningen, ändå upp i rikspolitiken, om att klimatförändringarna inte beror på ökade utsläpp. För några veckor sedan avsattes den liberala oppositionsledaren Malcolm Turnbull eftersom han stöttade Labourregeringens strategi för att minska utsläppen av växthusgaser. Hans ersättare Tony Abbott har en annan syn och tror inte att människans utsläpp ligger bakom världens klimatförändringar.

Grant Lockwod pekar mot området på andra sidan vägen. Torra gula fält så långt man kan se. Enda grönskan sitter i eukalyptusträdens blad, de har en unik förmåga att behålla mycket små mängder av vätska.

”Det blir bara värre”

– Min far beskrev Australiens klimat som en enda lång torrperiod med få och korta regnperioder. Vi är härdade av detta land och vana vid år utan regn. Skogsbränder är också en del av livet. Det som skrämmer mig är insikten om att det bara blir värre. När ska det vända?

helskärm

På radion i bakgrunden spelas en reklamsnutt om hur man ska agera när det börjar brinna. Efter Black Saturday fokuserar myndigheterna på att öka medvetenheten om riskerna.

– Vi har valt att bo här. Vi vill inte att folk ska tycka synd om oss. Men vi hoppas att världen kan enas för att motverka effekterna av klimatförändringarna, säger Vicki.

För en utomstående kan det te sig orimligt att bo kvar i ett område som är så hårt drabbat av torka och skogsbränder.

Men för Vicki är det otänkbart att flytta:

– Jag är född här och landskapet finns i mitt blod. Det är här jag hör hemma.

12.00: Chatta med familjen Lockwod

Cecilia Lindgren