Emmelie, 33, är instängd på karantänhotell: Känns som man är kriminell
Uppdaterad 2023-01-10 | Publicerad 2020-07-29
Polis och militäreskort från flygplatsen till ett karantänhotell. Coronavakter utanför dörren. Ingen frisk luft på två veckor.
Att komma hem till Australien blev inte riktigt som Emmelie Alexandersson, 33, och hennes familj hade tänkt sig.
– Det känns som att man är kriminell och pestsmittad, säger Emmelie som just nu sitter instängd på ett hotellrum i Perth med sin man och två barn.
När Emmelie Alexanderssons svärfar gick bort behövde hon och familjen åka hem till Australien så snabbt som möjligt. Men att komma hem mitt under en global pandemi skulle visa sig bli något av en surrealistisk upplevelse. Inte för att de behövde ta tempen innan de gick genom tullen.
Utan för det som hände sen när de kom ut på australiensisk mark. Där väntade polis på dem.
– De eskorterade oss ut till bussar och kontrollerade så att alla gick på bussen. Man känner sig ju som en kriminell och som att man har gjort något fel. Man behandlas som att man är pestsmittad eller har någon äcklig sjukdom. Visst det kanske man har, men det är ändå en konstig känsla, säger Emmelie.
Tillsammans med andra inresande kördes de i buss till ett karantänhotell i centrala Perth. Australien är ett av flera länder som kräver att de som reser in i landet ska sitta i två veckors karantän under coronapandemin. Men medan det i en del andra länder räcker med att man stänger in sig i hemmet så måste de som kommer till Australien checka in på särskilda karantänhotell.
Ingen frisk luft på två veckor
Och sedan dörren till hotellrummet stängdes bakom dem för sex dagar sedan har de suttit där. Fönstrena på rummet går inte att öppna. De enda gångerna de får öppna dörren under de här två veckorna i karantän är för att ta emot mat och ställa ut skräp.
– Då passar man på att andas in lite ny luft, man längtar efter en vindpust i ansiktet! Det sitter en vakt utanför vid hissen och kontrollerar att inga av oss går ut för då bryter man karantänen och riskerar att få böter eller i värsta fall fängelse, berättar Emmelie.
När Aftonbladet når Emmelie via videosamtal har mörkret lagt sig över staden och hon sitter i pyjamas och dricker te i rummet som är matsal, vardagsrum och sovrum i ett. Tv:n står på och barnen Matilda, 8, och Alex, 6, hörs i bakgrunden. Hennes man Dale sitter på golvet och spelar datorspel.
Snart är det läggdags för barnen.
– Vi får släcka lamporna och sen ligger jag och min man mest i sängen och kollar våra telefoner. Och de brukar kunna somna fast vi pratar med varandra så det är helt okej, säger Emmelie.
Går in garderoben för egentid
Inför den ofrivilliga all inclusive-vistelsen på hotellet i Perth – som de betalar cirka 32 000 kronor för – har Emmelie köpt sju sällskapsspel som familjen ska spela sig igenom under tiden i isolering. Varje dag försöker hon få med sig barnen på ett träningspass på Youtube. Annars fördriver de tiden mellan måltiderna med att bygga kojor, att hoppa i sängen och en hel del tid på sina telefoner och ipads.
– Alltså än så länge går det rätt bra, barnen har varit jätteduktiga. Men för varje dag som går blir det lite värre. När de blir arga på varann kan de inte komma bort från varandra så lätt, man får gå in med den ena i duschen. I värsta fall kan man gå in i garderoben för lite egentid, berättar Emmelie.
För Emmelie påminner karantänen lite om svensk vinter.
– Ja, på det sättet är jag kanske lite förberedd på att bara sitta instängd. Det är värre för min man Dale, han känner sig lite mer instängd och håller nog på att bli galen.
Den enda mänskliga kontakt de har är de två sjuksköterskorna som kommer för att ta coronatest på dem.
– Men blir jätteglad när de kommer! Jag har insett hur mycket vi behöver andra människor här inne, säger Emmelie.
Åttaåriga Matilda längtar efter lite normalt australiensiskt beach life när karantänen är över.
– Jag saknar mest att surfa för jag älskar att vara i vattnet. Och vara ute och träffa alla jag känner, som farmor och farfar och alla kompisar. Man blir väldigt uttråkad här, men när man blir riktigt uttråkad måste man bara hitta på något, säger hon.
Betalar 32 000 kronor
Karantänhotellen infördes tidigt i pandemin, redan i slutet av mars. I början var det kostnadsfritt för de som checkade in, men nyligen ändrades reglerna. Nu ska var och en betala för sin egen karantän. Emmelie och hennes man, som flyttar tillbaka till Australien i samband med den här resan, har fått ta av sparpengar för att betala de 32 000 kronorna som vistelsen kostar.
– Det blir rätt tufft för oss, för vi har ju inga jobb här än. Men man kan ansöka om avbetalning så vi hoppas på det.
Utanför väntar familjens anhöriga på att de ska komma ut för att delta i Dales pappas begravningsceremoni.
De svenska och australiensiska coronastrategierna skiljer sig åt – precis som ländernas klimat. Förutom den obligatoriska karantänen har delstaten Victoria stängt ner efter att ha sett en ökning av coronafall, för att resa mellan delstater krävs särskilda tillstånd.
– Jag kan känna att man är lite paranoid här och stänger ner så fort något händer, men ingen vet ju vad som är rätt. Men det har blivit lite som en religion, det går nästan inte att prata om det med folk tycker jag, säger Emmelie.