Jurister: Proportioner vid häktning svår fråga

Är det rätt att låsa in folk i häkte för ett relativt beskedligt brott? Vi behöver prata om proportionerna då misstänkta som inte bor i landet häktas, tycker juristerexperter.

Artisten Asap Rocky är misstänkt för misshandel av normalgraden. Han sitter inlåst i häkte sedan 5 juli och kommer att få sitta kvar där till 25 juli, enligt Stockholms tingsrätt, som fattade nytt häktningsbeslut på fredagen.

Men de flesta experter är överens om att han sannolikt skulle ha varit på fri fot om han bott i Sverige. Målsäganden i fallet är nu också brottsmisstänkt, bland annat för misshandel eller ringa misshandel, men han är inte häktad eftersom han har en bostad här.

Skälet att artisten häktats är att han kan fly landet och slinka undan rättvisan, eftersom han inte har fast hemvist här, enligt domstolen. På juristspråk kallas det flyktfara.

När domstolen ska bestämma om en misstänkt ska häktas ska domarna göra en avvägning om det är rimligt med häktning, berättar Magnus Johansson, vice överåklagare vid utvecklingscentrum i Malmö.

– Domstolen ska beakta de men som den misstänkte drabbas av. Det är en avvägning, säger han.

Diskutera avvägningen

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sverige Advokatsamfund, vill inte kritisera vare sig domstol eller åklagare för att Asap Rocky sitter där han sitter. Det är så reglerna fungerar, förklarar hon. Däremot tycker hon att vi måste diskutera avvägningen som domstolen gör då en person häktas.

– Det får betydande konsekvenser att bli häktad. Jag tycker att vi behöver prata om detta, och diskutera proportionalitetsbedömningen, säger hon.

Eric Bylander, professor i processrätt vid Uppsala universitet, tycker också att reglerna kring proportionalitetsbedömningen är löst formulerade.

– En diskussion vore välkommen. Det är lite väl enkelt sett till den prövning som sker, säger han, och förklarar att det är väldigt sällan som häktningar ogillas på grund av ojämvikt i proportionalitetsbedömningen.

Han berättar att det är lättare för åklagare att få misstänkta från länder utanför EU häktade, eftersom systemet för utlämning av misstänkta brottslingar inom EU är så effektivt. På så vis kan man tala om de som är bosatta utanför EU är diskriminerade i detta avseende, tycker han.

Personlig medverkan

I Sverige är det viktigt att den misstänkte, vittnena och målsäganden verkligen är på plats vid rättegången, och muntligt inför domstolen berättar om vad som hänt. I många andra länder går det för sig att använda material från polisförhören vid rättegången, och det gör intresset att ha folk häktade mindre. Men så fungerar det inte i Sverige. Här är det själva rättegången som gäller, förklarar Eric Bylander.

– Vi har en stark tradition av muntlighet och omedelbarhet här, och häktningen är till för att rättegången ska kunna genomföras. Det har börjat luckras upp lite, eftersom vi bland annat tillåter uppspelning av förhör från tingrätten i hovrätterna.

Men att gå ifrån muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna i domstolarna kan bli rättsosäkert, enligt Sverige Advokatsamfund.

– Vi har varit emot det. Vi värnar om detta av rättsäkerhetsskäl, säger Anne Ramberg.

Alternativ till häktning

Frågan är om det finns några alternativ till häktning. Asap Rockys advokat Slobodan Jovicic tycker att hans klient borde ha fått lämna ifrån sig sitt pass, och fått reseförbud och tvingats anmäla sig hos polisen varje dag i stället för att sitta inlåst.

Men reseförbud som alternativ till häktning används sällan, berättar Eric Bylander. Rättsväsendet verkar ha en ganska klen tilltro till att den misstänkte verkligen håller sig kvar i väntan på rättegången.

Sverige har fått stark kritik från olika håll för att artisten inte släpps. Men Sverige har inte något borgenssystem, som många andra länder har, bland annat USA, förklarar han.

– Det verkar inte ens ha övervägts här. Det fanns en motsvarighet före 1734, men det ansågs orättvist att kunna köpa sig fri. Norge och Danmark har någon slags motsvarighet till borgen, men det används mycket sällan, säger Eric Bylander.