Experten efter Sveriges Sudan-insats: Grundlagen måste ändras

Publicerad 2023-04-24

Insatsen i Sudan var historiskt snabb – men sätter också fingret på Sveriges begränsningar.

Specialförbandsveteranen Robert Karjel anser att grundlagen borde ändras.

– När de andra länderna i Nato inser att Sveriges försvarsmakt inte kan användas på samma villkor som deras, så kommer de ha synpunkter på det, säger Robert Karjel.

Beslutet att sätta in Försvarsmakten för att evakuera svenskar från Sudan var historiskt, säger Robert Karjel.

Aldrig tidigare har en svensk styrka satts in så snabbt, med så vida mandat.

Försvarsmakten fick av riksdagen rätt att genomföra ”skydds-, räddnings- och fritagningsinsatser” – med andra ord att bruka våld, även om det inte är i självförsvar.

– I stor politisk enighet är riksdagen tydlig med vad man vill åstadkomma. Man tar politiskt och moraliskt ansvar, och ger även Försvarsmakten stort förtroende. Det spelar stor roll. Det är hedervärt av alla inblandade, säger Robert Karjel.

Han lyfter det som kontrast till agerandet när Kabul föll till talibanerna 2021, och Sverige var sist av alla med att påbörja evakueringen, ett skeende han skildrat i sin bok ”Ut ur Kabul”.

Specialförbandsveteranen och författaren Robert Karjel.

Lagen sätter begränsningar

– Nu agerar alla till det yttersta av vad vår grundlag medger, säger han.

Men grundlagen sätter också upp begränsningar.

Det är dem som Sudan-beslutet också sätter fingret på, menar Robert Karjel.

Han är före detta överstelöjtnant i Försvarsmakten, och har bland annat varit divisionschef för specialförbandet Särskilda helikoptergruppen.

Han har på nära håll upplevt konsekvenserna av att regeringen, som han säger, inte har tillgång till landets resurser i kris.

Den handlar om regeringsformens kapitel 15, enligt vilket riksdagen i många fall måste ge sitt godkännande om ”svenska väpnade styrkor” ska sättas in utomlands.

Regeringen får inte fatta beslutet på egen hand. Det var därför riksdagen fick blixtinkallas på en söndag för att rösta om utrikesutskottets förslag att låta Försvarsmakten stödja evakueringen.

Riksdagens beslut är offentliga. Alltså blev flera saker omedelbart tillgängliga för alla, även potentiella motståndare:

Hur många svenskarna skulle vara. Vilket uppdrag de hade. Vilken kapacitet de skulle ha.

Och inte minst det mest uppenbara: Att de innan beslutet fattades ännu inte påbörjat operationen.

Sverige måste visa sina kort

Sverige har helt enkelt ett system där vi alltid måste blotta korten.

Det gör till exempel en gisslanfritagning nästan omöjlig, eftersom man måste berätta på förhand att man är på väg.

Så fungerar det inte i alla länder. USA:s president Joe Biden kunde till exempel i lördags offentliggöra att landets ambassad i Sudan evakuerats med stöd av specialförband – efter att det redan skett.

När Sverige kommer med i Nato blir problemet akut, menar Robert Karjel.

– Om man ska samverka med andra länder så blir det ett problem om ett av länderna alltid måste skriva ut på en hemsida vad man ska göra, och med vem. Det kommer de andra länderna att ha synpunkter på, minst sagt. Så gör man inte, säger Robert Karjel.

– Operationssäkerhet är nyckeln. För oss själva, för våra allierade och för dem vi ska undsätta.

Utrikesminister Tobias Billström (M), statsminister Ulf Kristersson (M) och Försvarsminister Pål Jonson (M) vid en presskonferens om evakueringen av svenska medborgare i Sudan.

”Grundlagen behöver ändras”

Robert Karjel förstår att det finns goda skäl till att så pass tunga beslut som våldsanvändning utomlands lagts hos riksdagen.

– Besluten att använda en försvarsmakt, som sitter på samhällets största våldsmandat, behöver man ha ordning och reda på.

– Men de kriser som uppstår kommer inte att vara krig, det kommer att vara evakueringar eller gisslansituationer, där man med kort varsel och i samverkan med andra länder måste genomföra något.

En parlamentarisk kommitté utreder nu om grundlagen behöver ändras för att ge regeringen ett större mandat i kriser. Den ska vara klar den 15 november 2023.

– Jag ska vara försiktig med det rent juridiska, men förmodligen behöver grundlagen ändras, säger Robert Karjel.

Rök som sprider sig över Sudans huvudstad Khartum.

Politiker nöjda med systemet

Jacob Risberg är Miljöpartiets ledamot i riksdagens utrikesutskott, och stod bakom beslutet att evakuera Sudan.

Han anser tvärtemot Robert Karjel att beslutet att sätta in trupp utomlands borde ligga kvar hos riksdagen.

– Jag tycker att det är bra att den här förankringsprocessen finns när det gäller så allvarliga saker. Det är inget lätt beslut att skicka väpnad trupp till ett annat land, då krävs verkligen att man har på fötterna och att det finns en bred grund för det i riksdagen. Det är ändå svenska soldater vi utsätter för det här, säger han.

Han betonar också att Sverige inte har någon gräns för hur litet stöd en regering behöver ha i riksdagen.

– Man hade kunnat tänka sig att vi nu haft en enpartiregering med bara Moderaterna. Då hade det rört sig om en regering med 19 procent av väljarna bakom sig. Jag tycker att det krävs ett större stöd bland övriga partier för sådana här beslut, och det kan man inte förvänta sig om man lägger mandatet hos regeringen, säger Jacob Risberg.

Håkan Svenneling (V), ledamot i utrikesutskottet, säger att han kommer läsa och analysera utredningens förslag, men att hans utgångspunkt ändå är att dagens ordning fungerar.

– Det tycker jag att helgens beslut visar, säger han.

Jacob Risberg (MP) och Håkan Svenneling (V).

Följ ämnen i artikeln