Fem punkter – Natobråket mellan Sverige och Turkiet
Uppdaterad 2023-02-01 | Publicerad 2023-01-24
Erdogan har i nuläget stängt dörren för ett svenskt Natomedlemskap.
Samtidigt fortsätter Turkiet att pressa Sverige.
Här är de fem viktigaste punkterna om det knepiga Natointrädet.
1. Sverige lämnar in Natoansökan
Den 18 maj 2022 lämnar Sverige in sin ansökan till Nato tillsammans med Finland. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg välkomnar länderna och tror på en snabb anslutningsprocess. Det historiska beslutet att överge den svenska alliansfriheten kommer efter Socialdemokraternas svängning från nej till ja, i frågan.
2. Turkiet: Vore ett misstag
Redan några dagar innan beslutet, den 13 maj kommer den första invändningen från Turkiet. Då säger Recep Tayyip Erdogan att det vore ett misstag att låta Sverige och Finland gå med i Nato. Presidenten påstår att Sverige blivit ett hem för PKK och andra terroristgrupper.
Den 24 maj lägger Turkiet fram en kravlista för att släppa in Sverige i förvarsalliansen. Bland annat måste Sverige lyfta sitt vapenembargo mot Turkiet och ”sluta stödja” terrorstämplade PKK och andra kurdiska organisationer som Turkiet ser som terrorister.
3. Turkiet och Sverige tecknar överenskommelse
Den 29 juni släpper Turkiet sin Nato-blockad mot Finland och Sverige. På en pressträff undertecknades en överenskommelse som innebar att landet skulle släppa in Sverige och Finland i Nato. Avtalet handlar bland annat om terroristbekämpning och lättnader i vapenexport till Turkiet. Senare släpper Turkiet en lista på personer som man vill se utlämnade från Sverige, något som möts av oro och kritik från bland annat svensk-kurdiska organisationer.
Sveriges nytillträdda statsminister Ulf Kristersson besöker Erdogan i Ankara den 8 november. Erdogan sa då att han vill utveckla relationerna med Sverige och Kristersson uttalade sin förståelse för den turkiska kampen mot ”PKK-terrorister”.
4. Erdogan-docka väcker starka reaktioner.
Den 12 januari 2023 hänger en pro-kurdisk organisation upp en Erdogandocka vid stadshuset i Stockholm. Knappt två veckor senare bränner Rasmus Paludan upp en koran nära den turkiska ambassaden, samtidigt som en kurdisk organisation ordnar en demonstration mot Erdogan och Nato. Det möts av starka reaktioner och protester i Turkiet där en folkmassa eldar upp svenska flaggan utanför Sveriges konsulat.
Samtidigt rapporteras att USA förbereder en försäljning av stridsflygplanet F-16 till Turkiet, vilket möjligen kan vara ett sätt att försöka blidka Erdogan inför Finland och Sveriges inträde.
5. Turkiet stänger dörren – och ställer krav
23 januari meddelar Erdogan i ett tal att ”Sverige ska inte förvänta sig att Turkiet godkänner Nato-ansökan”.
Anledningen är Rasmus Paludans koranbränning och att den svenska regeringen enligt Erdogan låter ”terrorister löpa fritt på gatorna och överallt”.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto säger att planen att gå med tillsammans med Sverige ligger fast.
Erdogan fortsätter sedan att uttala sitt missnöje, bland annat öppnar han för att bara Finland är välkomna i Nato och ställer krav på Sverige att ändra lagen så att inga koraner får brännas i Sverige.