Först hjälte – nu åtalas han
Spansk elit försöker tysta domare som lät gripa Pinochet
Han jagade Augusto Pinochet och andra diktatorer med blåslampa.
Nu står domaren Baltasar Garzon själv åtalad och riskerar bli avsatt.
I Spanien finns inget värre brott än försöka bryta tystnaden om grymheterna under inbördeskriget och Francos diktatur. Men vanliga spanjorer rasar.
Övergreppen har minutiöst sopats under mattan i årtionden. En generell amnesti utfärdad 1977 förlät alla mord, våldtäkter, tortyr och andra övergrepp begångna under det spanska inbördeskriget 1936–39 och de efterföljande 36 åren av diktatur under General Francisco Franco.
Locket över mer än 100 000 döda låg på ända till Baltasar Garzon försökte slita av det.
Den spanske undersökningsdomaren blev internationellt känd när han 1998 utfärdade en arresteringsorder mot Chiles förre militärdiktator och begärde honom utlämnad. Han gjorde det med stöd av en regel i spansk lag som säger att vissa brott är så allvarliga att de kan prövas även utanför de länder där brotten begåtts.
Husarrest
Pinochet befann sig i London och sattes i husarrest av de brittiska myndigheterna medan de funderade över hur de skulle ta sig ur knipan med hedern i behåll. Till slut släpptes generalen av "hälsoskäl".
Men domare Garzons oväntade och djärva aktion blev startsignalen till en jakt på diktatorer världen över som begått brott mot mänskligheten. Pinochets åtalades på hemmaplan.
Garzon lät gripa en hög argentinsk militär, Adolfo Scilingo, som varit inblandad i övergreppen under militärdiktaturen i Argentina. Det blev startskottet till en process i Argentina där bödlarna som tidigare gått fria ställdes inför rätta. Ett antal har fått långa straff.
Bland andra som Garzon försökt få åtalade finns Usama bin Ladin, Silvio Berlusconi (för ekonomiska brott) och ledare för den baskiska separatiströrelsen ETA.
Fredspris
Garzon är med andra ord inte vilken domare som helst. I sitt hemland kallas han "superdomare". Många anser att han borde få Nobels fredspris medan andra tycker han är omdömeslös, egofixerad och bara söker rampljuset.
Särskilt när han nu börjat gräva på den egna bakgården.
Åtalet mot honom handlar om att han skulle ha överskridit sina befogenheter när han 2008 inledde en stor utredningen av brott begångna under Franco-åren och inbördeskriget. Garzon begärde ut gamla handlingar och gav order om att gräva upp massgravar.
Utredningen höll på att starta ett nytt inbördeskrig. Säker finns det de som är rädda att deras handlande under diktaturåren ska hamna under luppen. Förövare fanns på båda sidorna.
Tvingad lägga ner
Påtryckningarna blev så starka att Garzon tvingades lägga ner utredningen.
Men den spanska högern nöjde sig inte med det. De ville få bort Garzon för alltid. Inom någon månad ska hans fall prövas av högsta domstolen.
Rättprocessen har lett till stora demonstrationer till stöd för Garzon över hela Spanien.
Anhöriga till offren stödjer honom eftersom utredningen ändå kunnat ge nån slags upprättlse och utmynna i en moralisk dom över dem som begått övergrepp. Många andra gör det av antändighetsskäl.
Fälls Garzon blir han den förste som fått sona ett brott på grund av Franco-diktaturen. Han omfattas inte av amnestin.
Varböld
Fascistdiktaturen och inbördeskriget är en varböld som bara väntat på att spricka. Ingen nation klarar av att bara glömma så omfattande övergrepp och gå vidare. Vilket visar sig nu när arga anhöriga bär omkring på bilder av sedan länge döda offer.
De hade inte glömt. Bara förträngt.
Än så länge åker Garzon till jobbet varje dag i sin skottsäkra bil (mordhotad av ETA), skuttar uppför trapporna till domstolsbyggnaden och tar itu med fall som handlar om internationell brottslighet, terrorism, politisk korruption och mänskliga rättigheter.
Men högsta domstolen förväntas i maj suspendera honom medan de gör sin slutgiltiga prövning.
Ska de lyckas tysta hjälten?