Rabies i Ukraina – flyktingars hundar isoleras

Jordbruksverket har upphandlat 50 isoleringsplatser för hundar som kommer med flyktingar från Ukraina. Varje isolerad hund kostar cirka 60 000 kronor, och staten betalar.

Anläggningen kostar minst 10 000 kronor per dygn även om den inte används.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket.

I vanliga fall kan hundar som inte har allt i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå när man inte har sina papper i ordning, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

helskärm

Högriskland

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies kan Jordbruksverket göra bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl. Därför har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. En isoleringen av en hund pågår under cirka fyra månader och kostar 61 000 kronor, vilket staten betalar.

– Priset är i linje med vad det kostar på den karantänstation som finns på Arlanda, säger Simon Löfgren, biträdande enhetschef på Jordbruksverket och tillägger att Örkelljungaanläggningen vid behov har ”långt högre kapacitet” än de nu upphandlade platserna.

helskärm

Tomma platser kostar

En tom plats kostar 200 kronor per dygn. Så även om anläggningen inte utnyttjas överhuvudtaget kostar den skattebetalarna 10 000 kronor per dygn. I fredags fanns ”något enstaka” djur isolerat, enligt Katharina Gielen.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Alla djur omfattas inte

Gatuhundar, gatukatter eller adoptionsdjur omfattas inte av undantagsreglerna. De innebär alltför stor smittorisk, anser Jordbruksverket.

Verket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

Jordbruksverket har också noterat åsikter på sociala medier om att Sverige borde vaccinera djur från Ukraina mot rabies.

– Men vaccin är inget botemedel. Vaccin måste ges innan djuret smittas för att ge skydd. Därför tillämpar vi isolering av djur med okänd vaccinationsstatus, säger Gielen.