Nu har riksdagen röstat om DCA-avtalet
Publicerad 2024-06-18 21.42
Det uppmärksammade försvarsavtalet (DCA) mellan Sverige och USA har debatterats i riksdagen under dagen.
Nu har de röstat ja.
Det här innebär avtalet – och så blev röstningsresultatet.
DCA, Defence Cooperation Agreement, är ett nytt försvarsavtal mellan Sverige och USA. Syftet ska vara att fördjupa försvarssamarbetet genom att reglera villkoren för amerikanska styrkors närvaro i Sverige.
Inför omröstningen har sex partier ställt sig positiva till avtalet och två partier negativa (V och Mp). De sex positiva partierna menar att avtalet verkar för stabilitet och avskräckning mot Ryssland, medan de två negativa framförallt pekar på risker med kärnvapen och lagstiftning.
Utrikes- och försvarsutskottet föreslog i torsdags att riksdagen godkänner avtalet.
Riksdagen har nu röstat ja till avtalet. 266 riksdagsledamöter röstade ja och 37 röstat nej.
”Såklart tråkigt”
Håkan Svenneling (V) är ledamot i utrikesutskottet. Han säger att det är tråkigt att DCA fick majoritet i riksdagen, även om det var förväntat.
– Det här betyder att vi fattat ett långtgående beslut om att ge USA tillträde till vårt territorium på ett sätt vi inte gett andra stater tillgång tidigare.
För Vänsterpartiets del gäller det nu att driva på förbud mot kärnvapen på svensk mark, som andra länder med DCA gjort, säger han. Han vill också att Sverige skriver på FN:s kärnvapenkonvention.
– Det kommer vara svårt att genomföra, men vi kommer inte ge upp. Dessutom måste vi bevaka att USA:s tillträde inte inskränker Sveriges säkerhetsintressen.
Han är även orolig för hur avtalet påverkas om Donald Trump väljs till president i USA.
M: Inte orolig för kärnvapen
Jörgen Berglund, (M), ledamot i Försvarsutskottet, tycker att det känns väldigt bra, säger han.
– Nu har vi gjort det här med bred majoritet i Sveriges riksdag. Det är ett avtal som är viktigt inte bara för Sverige, utan för alla länder runt Östersjön som är på väg att skaffa ett liknande avtal.
På frågan om han är orolig för kärnvapen på svensk mark är svaret kort:
– Inte det minsta. Av flera anledningar. Vi vill inte ha det på vår mark och då kommer det inte heller att bli så.
Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar omröstningen på sin Instagram. Han skriver att det är ett ”styrkebesked”:
”Nu har riksdagen röstat ja till Sveriges DCA-avtal med USA. Nu blir det möjligt att enklare få amerikansk personal och försvarsmateriel på plats här i Sverige. Det innebär att svenska och amerikanska soldater snabbare och effektivare kan förebygga hot mot Sverige och norra Europa”.
Omtalade punkterna – och kritiken
I grund och botten handlar det 30 sidor långa avtalet om att det ska vara lättare och gå snabbare för amerikanska soldater att komma till Sverige. Det finns en hel del detaljer, bland annat om hur en ska skatta och hur bilar ska registreras, men det finns vissa detaljer som sticker ut.
En av punkterna är att avtalet ger USA tillgång till 17 militära baser och övningsområden i Sverige. Då får USA möjlighet att både lagra militär utrustning och genomföra operationer på svensk mark.
Kritiker, i riksdagen Miljöpartiet och Vänsterpartiet, ser risker med att USA-soldater ska lyda under amerikansk lag när de är här, och pekar till exempel på att svensk sexualbrottslagstiftning är mer långtgående än amerikansk.
Samtidigt har Sverige en möjlighet att i vissa fall, om man anser att det är av särskild betydelse, ta tillbaka rätten att döma amerikansk personal.
De omtalade kärnvapnen
En annan punkt, kanske den mest omtalade, är att avtalet saknar skrivningar om kärnvapen. Kritiker menar att det kommer leda till kärnvapen på svensk mark. De pekar på att Norge och Danmarks motsvariga avtal har en tydlig formulering som säger att det inte ska placeras kärnvapen i landet under fredstid.
Utrikesminister Tobias Billström har dock påpekat att inget land kan påtvingas kärnvapen mot sin vilja och att Sveriges hållning att inte tillåta kärnvapen på svensk mark i fredstid är väl känd och har respekterats.