Försvarsministern: Kommer nya stödpaket till Ukraina
Uppdaterad 2024-01-10 | Publicerad 2024-01-06
I det värsta säkerhetsläget sedan andra världskriget varnar försvarsminister Pål Jonson för Rysslands upprustning, och lovar nya stödpaket till Ukraina.
Samtidigt ser hans regering ut att misslyckas med att uppfylla sitt vallöfte om pengar till försvaret.
– Det var ju målsättningen då, säger han i en stor intervju med Aftonbladet.
Vintervinden viner utanför Försvarsdepartementets fönster.
Försvarsminister Pål Jonson (M) har återvänt från en kort julledighet till ett lika bottenfruset säkerhetsläge som han lämnade för att fira jul hemma i Arvika.
Det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget, som både han och statsministern kallar det.
Vid enskilda tillfällen, som när den sovjetiska ubåten U-137 gick på grund utanför Karlskrona 1981, har läget för Sverige som land sett allvarligare ut, menar Pål Jonson.
– Men i alla fall sedan slutet av kalla kriget har jag svårt att hitta en liknande komplex säkerhetssituation som den vi befinner oss i nu, säger han.
Det handlar om konflikterna i Mellanöstern och på Röda havet, samt förstås om kriget i Ukraina.
– Vi konstaterar att Ryssland satt sin industri och ekonomi på krigsfot, och att det de senaste månaderna rått osäkerhet om det långsiktiga stödet till Ukraina. Sen är jag mycket hoppfull att man från USA:s sida kommer att kunna lösa ut detta i kongressen, säger Pål Jonson.
Samtidigt hotas Sverige av hybridaktiviteter, i gråzonen mellan fred och krig.
Försvarsministern nämner desinformation, propaganda, cyberangrepp, cyberspionage, utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur och det förhöjda terrorhotet.
– Det är en rad olika utmaningar som vi har att hantera samtidigt, och som gör att vi kommer att behöva göra mer på säkerhetsområdet, både i strukturer och reformer, men också på ekonomi.
Då kan Ryssland slå till
Just nu är en stor del av Rysslands stridskrafter bundna i Ukraina.
Men tiden som ryssarna behöver för att bygga upp sin militär nog för att kunna hota Nato kan vara kort.
Den svenska Försvarsberedningen har talat om 5–10 år, Tyska rådet för utrikesrelationer (DGAP) 6–10 år och enligt Polens nationella säkerhetsbyrå har länderna i Östeuropa bara 3 år på sig att få ordning på sina försvar.
– Det där är svårt att värdera. Det beror på hur Ryssland agerar och navigerar. Det beror också på utfallet i Ukraina, säger Pål Jonson.
– Det vi måste förhålla oss till är Rysslands uttalade ambitioner. Till 2026 har man sagt att man ska gå från ungefär en miljon till ungefär 1,5 miljoner soldater. Man ska återupprätta en armékår i Karelen. Man återskapar Leningrad och Moskvas militärdistrikt. Man signalerar ju att man har höga intentioner. Och då måste vi ta det på allvar.
Gör vi det snabbt nog då? Om kriget kommer 2026, kommer det vi har gjort hittills att upplevas som tillräckligt då?
– I kombination med Nato-medlemskapet och den ryska militära förmågeminskningen som ändå har varit, så är vi i det avseendet starkare här och nu än vad vi var innan kriget bröt ut. Ryssland har ju haft åtminstone 330 000 dödade och sårade, och har förlorat upp mot hälften av sina stridsvagnar.
– Men Ryssland har uttalat höga ambitioner för sin återuppbyggnad. Därför måste vi också bli fullvärdiga medlemmar av Nato, och omfattas av Artikel 5 och Natos gemensamma försvarsplanering. Det avskräcker från angrepp mot oss.
”Trump var vårdslös”
Inte bara Rysslands upprustning kan ställa till problem 2024.
Vinner Nato-kritikern Donald Trump presidentvalet är risken att marken börjar gunga under hela det västliga försvarssamarbetet.
– Åren med Trump mellan 2016 och 2019 var påfrestande för det transatlantiska samarbetet, eftersom Trump var vårdslös i hur han uttryckte sig kopplat till de amerikanska militära åtagandena till Nato. Nato bygger på avskräckning och måste också ha enhetlig kommunikation, säger Pål Jonson.
– Oavsett vem som vinner valet i USA i november så kommer Europa att behöva göra större försvarsansträngningar och öka sina försvarsinvesteringar. Det har ju också att göra med att det långsiktiga och dimensionerande hotet för USA:s vidkommande har att göra med den betydande kinesiska militära uppbyggnaden.
”Mycket större säkerhetsproblem”
Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina, som enligt försvarsministern ser ut att bli långt.
Det som står på spel är inget mindre än den europeiska säkerhetsordningen, säger han.
– Där är den svenska avsikten fast. Vi kommer att fortsätta stötta Ukraina så länge som det krävs. Skulle Ryssland vinna det här kriget så skulle det skapa mycket större säkerhetsproblem än vad vi har i dag.
Sverige har hittills skänkt försvarsmateriel för 22 miljarder kronor. Allt som Försvarsmakten i ett tidigt skede bedömde att vi kunde skicka är redan på plats, och även en del grejer som ÖB egentligen ville behålla, till exempel stridsvagnar.
– Det kommer att komma nya stödpaket. Vi har fått underlag från Försvarsmakten på deras förslag kring det. Det är ett antal nya paket som vi har möjlighet att leverera på. Och vi kommer också att arbeta för att kunna göra direktanskaffningar för den ukrainska försvarsmakten.
Regeringen har dock fortfarande inte fattat beslut om att stödja Ukraina med Jas 39 Gripen-plan.
Försvarsmakten har lämnat en hemligstämplad rekommendation, men innan något beslut fattas måste Sverige bli medlem i Nato, enligt Pål Jonson.
De länder som bidrar med komponenter till Gripen måste också vara med tåget, och diskussioner pågår.
Har ni en vilja att ge Gripen till Ukraina?
– Ja, jag tror att alla känner att man vill göra precis allt som är möjligt för att stötta Ukraina. Det är både principiellt och militärt viktigt att Ukraina får fjärde generationens stridsflygplan. Sen får vi tänka på hur det matchar in bäst med de åtaganden som redan gjorts.
Försvarsministern pekar ut två saker som särskilt viktiga att förse Ukraina med just nu: Luftvärnssystem och artilleriammunition.
Når inte BNP-målet
Samtidigt pågår rustningen av det svenska försvaret.
I år ökar våra försvarsutgifter med 27 miljarder kronor, och når en nivå motsvarande 2,2 procent av BNP, enligt Natos sätt att räkna.
Men bakom den siffran tornar ett löftesbrott upp sig.
Nato räknar nämligen procent av BNP på ett annat sätt än vi traditionellt gjort i Sverige.
Nato-länderna stoppar in moms, allmän pensionsavgift, Natoavgifter och annat i sin beräkning, vilket gör att deras procentsiffror blir högre.
Om Sverige räknat som Nato hade våra försvarsutgifter på pappret varit hela 20 miljarder högre i år, har Försvarsberedningen beräknat.
Inför valet 2022 deklarerade partierna som nu utgör regeringsunderlaget – M, L, KD, SD – att Sverige måste nå 2 procent av BNP till försvaret 2025, enligt det svenska sättet att räkna.
Nu ser man ut att landa på 1,93 procent 2025, enligt försvarsministern.
Målet om 2 procent kommer inte att nås förrän 2028, enligt regeringens höstbudget.
Det innebär i så fall att försvaret får avsevärt mindre pengar 2025, 2026 och 2027 än om partierna hållit sitt löfte. Det handlar om flera miljarder årligen.
– I regeringsdeklarationen stod att vi skulle nå 2 procent av BNP till 2026, som Nato beräknar det. Det nådde vi två år tidigare, säger Pål Jonson.
– Det var viktigt för oss för att bli Nato-allierade, att vi snabbt nådde 2 procent. Det innebär att vi har en rätt så hög ökning i år. Det finns förväntningar, på goda grunder, inom Nato på att man ska nå 2 procent 2024. Vi ligger över 2 procent enligt det BNP-mått som Nato använder och som de andra allierade använder, och vi ligger högt i en internationell jämförelse.
Men 2022 när ni pratade om det här, då pratade ni inte om siffran i Nato-termer, utan i det gamla svenska sättet att räkna.
– Den inriktningen som gäller är ju regeringsdeklarationen. Den nådde vi två år tidigare än vad vi sa.
Men varför gör ni inte som ni lovade före valet, det är det jag är ute efter?
– Det var ju målsättningen då. Men sen i deklarationen så blir det ju alla politikområden som ska vägas av. Och då blev det 2 procent till 2026, enligt Natos sätt att beräkna, och det nådde vi som sagt två år tidigare. Så det var den bedömningen som vi gjorde.
Det är kanske lite svårt att förstå utifrån. Jag tror inte att någon riktigt tycker att säkerhetsläget har blivit bättre sedan våren 2022. Att behovet har gått ner jämfört med det ni såg då. Går det att förklara lite mer varför ni inte gör det som ni då identifierade som en viktig sak?
– Det vi gör är att vi går ju fortare fram i år än åren innan, så kurvan är brantare nu än vad den var tidigare. Och det innebär att vi når Nato-målet snabbare. Vi har fördubblat försvarsekonomin på fyra år. Det finns heller inget annat politikområde som får lika mycket pengar som försvar.
Pål Jonson vill inte föregripa Försvarsberedningen, som ska presentera ett förslag på försvarets långsiktiga finansiering i april, men indikerar att ytterligare tillskott åtminstone inte är uteslutet.
– Vi har sagt att vi kommer att söka en bred överenskommelse i Försvarsberedningen kopplat till försvarsekonomin, till krigsorganisation och grundorganisation.
Ni kritiserade ju då den sittande regeringen för att de inte gick fram snabbt nog och tyckte att det skulle gå snabbare. Men så gör ni inte det själva. Det är det jag undrar över.
– Just det, samtidigt som vi då ökar försvarsanslaget med 27 procent på ett år, som är väldigt högt i en internationell jämförelse. Det gör ju att kurvan är mer framåtlutande än vad vi sa i tidigare situationer.
Om du skulle rikta dig direkt till medborgarna. Jag gissar att det är många som känner en viss oro över läget och att det ser så väldigt mörkt ut i världen. Vad säger du till dem som är ängsliga?
– Man ska inte gå omkring och vara ängslig, men man ska vara vaksam och medveten om att säkerhetsläget har kraftfullt försämrats. Och man bör ha en förberedelse för att vi kommer att behöva lägga mer ekonomisk medel på försvaret under en lång tid. Vi kommer att behöva stärka vår eget nationella försvar och vi kommer att behöva bli Nato-medlemmar, i akt och mening att vi ska kunna fortsätta leva i fred.