Upp i luften – med livlöst chip under huden

Erik Melin

Andreas Sjöström kan gå förbi biljettkontrollen till flyget utan att visa biljett.

Han viftar bara med handen.

– Jag kunde skriva biljetten på ett chip som jag kan sätta under huden.

Resan från Stockholm till Paris gick planeligt för Andreas Sjöström. Med biljetten under huden passerade han utan problem genom Sas lounge-område, säkerhetskontroll och biljettkontroll vid gaten.

– Visst undrade några i personalen. En säkerhetsvakt frågade hur jag gjorde, då förklarade jag och visade chippet. Hon undrade om det var värt det, säger Andreas Sjöström.

Den frågeställningen och andra är själva syftet med det experiment som han utfört. Företaget han jobbar på, Sogeti, har utvecklat och tittat på mobil teknik sedan 90-talet.

– Just detta är mitt experiment, för att se vad som fungerar och vilka frågeställningar som uppstår, säger Andreas Sjöström.

Chippet under huden har förts in med en typ av spruta, efter att man lyft något på huden.

’Frågor om integritet’

Sas-biljetten som Andreas laddade in på sitt chipp var i själva verket ett bonuskort på vilket flygbolaget kan registrera en kunds biljett. Sas har i flera år delat ut klistermärken med chipp som kunde kan fästa på sin plånbok eller telefon, för att sedan läsa av vid en sådan läsare som Andreas använde vid sin resa.

– Det jag är intresserad av är om det kan bli relevant för människor att föra in ett chipp under huden. Det finns givetvis frågeställningar, som om det är nödvändigt och hur man kan säkra privatpersonerns integritet.

Aktiveras med magnetenergi

Framöver tror Andreas Sjöström att allt mer teknik kommer att fungera med så kallad NFC-teknik.

– Det är samma teknik som för till exempel lokaltrafiken i Stockholm, där man håller ett kort mot en läsare. Det är ett avstängt chipp som bara aktiveras av magnetenergi som läsare utstrålar. Chippet svarar då med det innehåll man laddat det med. I framtiden kan det komma att hjälpa personer som kanske är döva eller synskadade att få hjälp vid specifika situationer genom direkta kopplingar till hörcelcentrat eller synnerven. Då kommer det finnas en verklig relevans för tekniken.