Foto: Jack Mikrut/Scanpix/TT

Under pandemiåret 2020 donerade 174 personer organ, vilket är något lägre än de senaste fyra åren. Arkivbild.

Färre organdonatorer under pandemin

Foto: Jack Mikrut/Scanpix/TT

Under pandemiåret 2020 donerade 174 personer organ, vilket är något lägre än de senaste fyra åren. Arkivbild.

Antalet människor som donerade organ minskade under pandemiåret 2020. Men utvecklingen de senaste decenniet har varit positiv.

Behoven av att få en ny njure, lever eller nytt hjärta är stora – större än tillgången. I fjol avled 41 personer i väntan på ett nytt organ, visar ny statistik från Socialstyrelsen.

Trots att många inte har möjlighet att få den transplantation de behöver har utvecklingen det senaste årtiondet varit positiv. Sedan 2010 har antalet faktiska organdonatorer per år ökat relativt stadigt.

Död vid hjärnskada

Och en jämförelse med år 2000 visar att antalet transplanterade organ blivit betydligt fler. Exempelvis har antalet lungdonationer ökat från 29 stycken år 2000 till 51 under 2020. Antalet levertransplantationer har gått upp från 106 till 172 och antalet njurtransplantationer har stigit från 283 till 429.

Under pandemiåret 2020 donerade 174 personer organ, vilket är något lägre än de senaste fyra åren. 163 av dessa betecknades som DBD (donation då döden inträffar efter primär hjärnskada) och elva som DCD (donation då döden inträffar till följd av ett cirkulationsstillestånd, det vill säga att hjärtat stannat).

Bättre livskvalitet

"Att Sverige trots covid-19-pandemin hade 174 organdonatorer visar att svensk sjukvård trots extra hög belastning lyckades genomföra många organdonationer", skriver Socialstyrelsen på sin hemsida.

Av de 429 njurtransplantationerna var 116 från levande donatorer.

Enligt Socialstyrelsen har patienterna som fått organ- och vävnadsdonationer fått en avsevärt förbättrad hälsa och en högre livskvalitet.