Åtta av tio på sofflocket i kyrkovalet

Nästan fem miljoner personer har rösträtt i årets kyrkoval, men vad ska få dem att gå och rösta? Vid det senaste kyrkovalet röstade bara 19 procent – och det var ändå det högsta valdeltagandet sedan 1934.

– Så länge det finns människor i den här världen som riskerar sina liv i kampen för att rösta i demokratiska val så är det närmast en moralisk skyldighet att vi tar vara på den rösträtt vi har, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Med det sagt så tycker hon inte att valdeltagandet inom Svenska kyrkan kan jämföras med ett riksdagsval, eftersom valbudgeten, kampanjandet och medieuppmärksamheten är så mycket mindre. Ärkebiskopen jämför hellre med andra medlemsorganisationer och då är en miljon röstande i kyrkovalet 2017 inte så lite ändå, resonerar hon.

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, ser det låga valdeltagandet som ett tecken på bristande engagemang.

– En viktig orsak är sekulariseringen. Även om många är med i Svenska kyrkan så är engagemanget ganska litet, säger han.

Samtidigt är de stora konfliktlinjerna mellan dem som ställer upp i kyrkovalet inte kända och i den mån de är kända engagerar de inte tillräckligt mycket, menar han.

Andra frågor dominerar

Bilden delas av Jan Strid, pensionerad universitetslektor, som studerat kyrkovalen under 2000-talet. Det saknas slående valfrågor, konstaterar han, och samtidigt ges inte valet mycket uppmärksamhet.

– Det är så mycket nu i det politiska livet som gör att kyrkovalet försvinner lite och det blir lite mörker över kyrkovalet. Det är andra frågor som dominerar, säger Jan Strid.

I kyrkovalet 2017 röstade 19 procent, vilket var ett stort kliv uppåt jämfört med valdeltagandet 2013, som låg på knappt 13 procent. Detta har många förklarat med att det blev ett sådant fokus på konflikten mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

– Det som hände förra valet var att S och SD utmanade varandra som huvudmotståndare och tog allt fokus sista veckan före valet, säger Amanda Carlshamre, riksordförande i Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk).

Posk, som blev näst största nomineringsgrupp efter S i förra valet, vill få bort partipolitiken från kyrkan. I stället förespråkar man indirekta val, det vill säga att församlingarna ska få välja representanter till stiften och att stiften ska utse dem som ska sitta i kyrkomötet.

”Skakar på huvudet”

– Man ska vara vald av kyrkan utifrån en trosgemenskap, inte av ett parti utifrån en åsiktsgemenskap, säger Amanda Carlshamre, som tycker att den förra valrörelsen var svår att göra sig hörd i utan att ha ett känt partinamn.

– Det blev ett debattklimat som handlade om att de båda (S och SD) skulle få ut varandra. Det är ju inte heller särskilt kristet, tänker vi, och skakar på huvudet åt det som händer.

Jesper Eneroth, S-gruppledare i kyrkomötet, resonerar tvärtom. Inom alla områden i kyrkans verksamhet finns det olika åsikter och då är det viktigt att medlemmar som ska gå och rösta får en tydlig varudeklaration inför valet, anser han.

– Jag hör ibland från dem som kallar sig opolitiska att det inte finns utrymme för politik och åsiktsskillnader i kyrkan. Då kan jag fråga mig varför det finns tre grupper som kallar sig opolitiska? Varför finns det inte bara en?

Han vill inte peka ut någon grupp som huvudmotståndare i valet, utan värderingar och åsikter. Kravet på indirekta val ser han som ett sätt att frånta alla medlemmar rätten att utse sina representanter.

– Jag tycker att alla medlemmar ska ha samma rättigheter, oavsett vilken relation de har till kyrkan.

SD utreder sin roll

Sverigedemokraterna vill se en förutsättningslös utredning av valsystemet inom kyrkan.

– Vi märker av en frustration hos kyrkans medlemmar och anställda och ser att man har svårt att förstå den starka partipolitiska kopplingen, säger Aron Emilsson, SD-ledamot i kyrkostyrelsen.

Efter årets kyrkoval kommer SD också att utreda partiets framtida engagemang och roll i kyrkovalet, men även detta ska ske förutsättningslöst.

Han sticker inte under stol med att kyrkopolitiken har gett SD nyttiga erfarenheter och kunskaper som sedan varit till hjälp i de allmänna valen.

– Kyrkomötet, som beslutsfattande organ inom den Svenska kyrkan, var den första politiska församlingen på nationell nivå där SD blev invalt och representerat, konstaterar Aron Emilsson.

I årets kyrkoval ställer Alternativ för Sverige upp och Emilsson ser det som ett sätt för dem att försöka vinna insteg genom att kandidera i de direktval som finns.

– Det är bara att konstatera att det är så. Det får kyrkomedlemmarna bedöma om de är företrädare man vill vara representerade av.