Havet har fått nog

Uppdaterad 2013-11-21 | Publicerad 2002-07-09

Det glittrande havet tycks oändligt och osårbart. Ändå flyter nu hundratals döda sälar iland längs våra kuster, precis som under den stora epidemin 1988.

Säldöden påminner oss om hur känsliga haven är. Giftalger och utfiskning är andra tecken på att de mår dåligt. I en larmrapport före sommaren varnade det finska miljöinstitutet SYKE för omfattande algblomning i Östersjön.

– Prognosen håller fortfarande, säger forskaren Mikko Kiirikki på SYKE. Kyla och blåst har fördröjt blomningen, men när det blir varmare kan vi få stora mängder alger. Toppen kommer antagligen i början av augusti.

Sverige måste göra mer för att minska utsläppen. Varken vi eller våra grannländer har klarat målen att halvera utsläppen av kväve och fosfor, och halterna av miljögifter är fortfarande alldeles för höga. Jordbruk, trafik, kemikalier och avlopp är de stora bovarna.

Det räcker inte med nationella åtgärder. Inom två år kan Östersjön bli ett innanhav för EU, om Polen och de baltiska länderna blir medlemmar. Det enda undantaget blir Rysslands kustremsor vid St Petersburg och Kaliningrad.

EU har förmågan att ställa bindande krav på länderna, till skillnad från dagens havsavtal. Nordsjön och Östersjön kan bli testområden för en skärpt gemensam miljöpolitik i Europa. Då behövs en svensk handlingsplan för skärpta EU-krav, och resurser för att bygga allianser med andra länder.

Ulrike Guérot på det utrikespolitiska institutet DGAP i Berlin tror att möjligheterna finns:

– När EU blir större så finns det mer utrymme för regionalt samarbete. Om länderna kring Östersjön kan föreslå nya miljökrav, och övertyga EU-kommissionen, så finns det goda chanser att få igenom det i hela unionen.

Många ser Polen som en bromskloss för ett sådant samarbete. Vår södra granne släpper ut mest kväve och fosfor till Östersjön. Som EU-medlem måste Polen bygga avloppsrening och rena industriutsläppen. Det minskar utsläppen till havet.

EU:s vansinniga jordbrukspolitik kan ge motsatt effekt, genom att öka användningen av konstgödsel.

Det brådskar med en reform av jordbrukspolitiken och skärpta miljöregler. Sverige bör bygga allianser med miljövännerna i Polen och de andra kandidatländerna, samtidigt som vi minskar våra egna utsläpp.

Miljörörelsens Andrzej Kassenberg i Warszawa har inte gett upp hoppet:

– Vi i miljöorganisationerna vill att Polen ska vara ett av de progressiva länderna i EU, tillsammans med Norden, Nederländerna och Österrike.

Övergödning, gifter och utfiskning får havet att må dåligt. Nu har det fått nog och slår tillbaka.

Det som behövs är inte fler utredningar utan tuffare miljökrav i framtidens utvidgade EU. Visby, som den här veckan står i politikens centrum, är en utmärkt plats för sådana initiativ.

När de blågröna algerna driver in mot land kan miljön bli en viktigare valfråga än vad partistrategerna tror.

Följ ämnen i artikeln