Gazas sista tillflyktsort kan bli humanitär katastrof

Uppdaterad 2024-02-19 | Publicerad 2024-02-17

RAFAH/STOCKHOLM. Israels militär planerar en markoffensiv mot Rafah.

Då kan Gazas sista tillflyktsort förvandlas till en humanitär katastrof.

– Ingen plats är säker i Gaza, säger flyktingmamman Aniya Ghaban.

Följ ämnen
Israel

Desperationen växer i Rafah i södra Gaza.

Där finns 1,5 av Gazas nästan 2,3 miljoner invånare. De har flytt sina hem efter israeliska militärens evakueringsorder. Staden som förut hade 280 000 invånare är nu överbefolkad.

Människor sover ute, i tält och under presenningar.

Ibland direkt på marken.

En av alla flyktingar är Aniya Ghaban.

Hennes och familjens flykt började den 7 oktober, från Beit Lahia i norra Gaza, kort efter att Hamas attackerade Israel, och Israel förklarade krig mot den terrorstämplade gruppen.

– Vi hörde ljudet av raketer och explosioner. Jag sa till barnen att vi måste lämna, berättar hon för Aftonbladets medarbetare i Gaza, Muhammad Al-Masry.

”Vi kom hit utan någonting. Vi följde stridsvagnarna, övergivna och avvisade”, säger Aniya Ghaban.

Tvingats fly igen och igen

Först flydde de till en skola i Gazas största permanenta flyktingläger Jabalia.

Men så inledde den israeliska militären sin markinvasion mot norra Gaza.

Då flydde de igen.

Och igen.

Och sen igen.

Först till Nuseirat i centrala Gaza.

Sedan till Khan Yunis i södra Gaza.

– Där var vi i 15 dagar. Sedan började de släppa flygblad över oss om att lämna Khan Yunis och ta oss till södra Rafah, säger hon, och syftar på den israeliska militären.

– Så det gjorde vi.

Där befinner de sig en kall onsdag i februari när journalisten Muhammad Al-Masry träffar dem.

Sover med filter på marken

Aniya Ghaban sitter framför en eldstad, hon bakar bröd till både sin egen och till andra familjer.

Hon säger upprepade gånger att livet är svårt.

Att familjen inte har någonting. Att allt är dyrt.

Rent vatten finns, men ligger långt bort. Det pumpas i en brunn och filtreras därefter.

Filtar har familjen fått av andra flyktingar som hade några över.

– Vi lägger ut dem på marken och sover.

Den nödhjälp som kommer in i Gaza via Rafahövergången är knapp, och något – Aniya Ghaban har inte själv någon förklaring till vad – gör att all mat är dyr.

Det främsta hotet just nu är dock inte de dyra matpriserna, eller kylan.

Det är de intensifierade bombningarna från den israeliska militären.

Evakueringsorder inför markinvasion

Först kom budskapet i ett kort uttalande från försvarsministern Yoav Gallant för ungefär två veckor sedan: Efter staden Khan Yunis är den israeliska militärens nästa mål Rafah där man misstänker att flera som togs som gisslan av Hamas 7 oktober finns.

Någon dag senare kom ett ännu tydligare besked från premiärministern Benjamin Netanyahu: en order till militären om att förbereda evakuering av Rafah – inför en markinvasion.

Och så ytterligare några dagar senare väcktes invånarna i Rafah av israeliska stridsflyg och helikoptrar. Omkring 100 personer tros ha dödats i de omfattande attackerna.

Sedan dess har fler och fler lämnat staden som skulle vara tillflyktsorten.

”Ingen plats är säker”

Söderut är gränsen mot Egypten stängd.

Många tar sig istället norrut – trots att förödelsen där är enorm och strider fortsatt pågår.

Aniya Ghaban vågar inte.

– De säger att Deir al-Balah är säkert. Min svärmor tog sig till Deir al-Balah. De hittade ett tält. I tältet fanns en gasbehållare. De kvävdes av gasen. De fick begravas mitt i flyktinglägret.

Hon upprepar det som så många sagt under de över fyra månaderna av krig.

– Ingen plats är säker i Gaza.

En bit bort från Aniya Ghaban finns den äldre mannen Zuhair Al-Akhsham. Även han har flytt från norra Gaza, och det permanenta flyktinglägret al-Shati.

Han beskriver hastigt skolorna familjen tagit skydd på, och genom vittnesmålet går det att följa hur den israeliska militären tagit sig fram genom Gaza.

Varnar för katastrof

36 dagar i FN-skolan i al-Shati (som bombades i början av november), sedan några dagar i Malaysiska skolan i Nuseirat (som bombades i mitten av november), därefter tekniska universitetet i Deir al-Balah (som bombades i oktober men fortsatt vara tillflyktsort långt därefter), och så till slut: Rafah.

– Se här på vår situation. Vinter. Elände. Problem. Ett tillstånd som får en att gråta, säger han.

– Att människor dör framför dig. Det är också en stor plåga.

Allt fler varnar nu för en annalkande katastrof om Israel inleder en offensiv mot Rafah. Så även Israels närmast allierade, USA.

Men Netanyahus budskap är tydligt – en markinvasion väntar:

– Vi kommer göra det, sa han nyligen i en intervju.