Notan: En miljard kr per sparad minut – eller?
Publicerad 2015-12-08
16 år försenad invigs i dag skandaltunneln genom Hallandsåsen – som kortar restiden för tåg på Västkusten med ungefär tio minuter.
Varje sparad minut har därmed kostat runt en miljard kronor.
Men tidsbesparingen är bara en av många anledningar till att man byggde tunneln.
När regeringen 1991 bestämde att tunneln genom Hallandsåsen skulle byggas beräknades kostnaden till 1,25 miljarder kronor. 24 år och en jätteskandal senare är tunneln klar.
Facit: den kostade 10,8 miljarder kronor – tio gånger så mycket som man först trodde.
Den nya tunneln gör att tågen i stället för att slingra sig långsamt över åsen kan svischa snabbt rätt igenom den. Restiden kortas därmed med 10–11 minuter per tåg. Hårt räknat kan man alltså säga att varje sparad minut har kostat ungefär en miljard kronor.
Men – det finns stora problem med att räkna på det viset.
Betydligt fler tåg
Den första invändningen är att tidsbesparingen inte är den enda fördelen med en tunnel, och inte huvudsyftet med att bygga den. En tvåspårig tågtunnel innebär också att:
Man kan köra betydligt fler tåg. Möjliga avgångar ökas från 4 till 24 i timmen.
Godstågen kan köra med dubbelt så stor last.
Man får möjlighet att bygga ut tågtrafiken i hela Sverige, och därmed minska till exempel lastbilstransporter.
Det blir mindre risk för förseningar.
Också rätt: 1 000 kr per minut
Kostnaden en miljard per sparad minut är visserligen på ett sätt korrekt – men det gäller för ett tåg, inte totalt. Om man i stället leker med tanken på hur många minuter man sparar på alla avgångar blir siffrorna helt andra.
Om kapaciteten ökar till 24 avgångar i timmen kan man teoretiskt köra 210 240 tåg per år genom tunneln. Även om man bara skulle utnyttja en fjärdedel av den kapaciteten sparar man med så många avgångar över en halv miljon resminuter per år. Räknat på en 20-årsperiod betyder det att varje sparad minut i stället kostar cirka 1 000 kr.
En del pengar – men inte en miljard, direkt.
”Nej, inte lönsamt”
Fördelarna betyder dock inte att tunnelprojektet är samhällsekonomiskt lönsamt. Det är det inte, erkänner till och med Trafikverket.
– Det enkla svaret är nej. Den bedömningen gjordes kring millennieskiftet. Och så är det med många stora projekt. Jag tror att detsamma gällde Stockholms tunnelbana, Öresundsbron och Citytunneln i Malmö, säger Trafikverkets kommunikationschef Ulf Angberg till Hallandsposten.