Ny mätning visar: Reduktionsplikten splittrar väljarna
Publicerad 2024-02-19
Regeringen storsatsade på att sänka bränslepriserna och drog ner reduktionsplikten till miniminivå.
Aftonbladet/Demoskops mätning visar att sänkningen stöds av en majoritet av väljarna, men opinionen är splittrad och det är oklart om Tidöpartierna vinner nya väljare på frågan.
I valrörelsen utlovade Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna kraftigt sänkta bränslepriser.
Vid årsskiftet sänkte regeringen skatterna på bensin och diesel för 5,64 miljarder kronor.
Men det stora kortet i regeringens lek var sänkt , från 31 procent för diesel och åtta procent för bensin till sex procent för respektive drivmedel.
Priserna har sedan dess fallit och utsläppen beräknas öka.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) sa efter årsskiftet till SVT att det ”vällt in tackmeddelanden” efter prissänkningarna.
Fler positiva än negativa till reduktionsplikten
Men i opinionen är synen på reduktionsplikten delad. Enligt Aftonbladet/Demoskops mätning svarar 45 procent av de tillfrågade att de är mycket eller ganska positiva till reduktionsplikten.
Det kan jämföras med att 36 procent svarar att de är mycket eller ganska negativa till reduktionsplikten.
Synen på reduktionsplikten skiljer sig kraftigt åt beroende på om personer identifierar sig till vänster eller höger i politiken.
Hela 75 procent av väljare som placerar sig till vänster är mycket eller ganska positiva till reduktionsplikten, motsvarande siffra för högerväljare är 20 procent.
– Miljöfrågorna har blivit polariserade utmed vänster-högerdimensionen, utöver att Tidöpartierna har opinionsbildat mot reduktionsplikten och fått väljare med sig, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop.
– Utöver detta är väljarnas miljöengagemang en viktig förklaring till deras inställning till reduktionsplikten.
Sänkningen får stöd i opinionen
I december förra året kostade en liter diesel i snitt 22,60 kronor enligt branschorganisationen Drivkraft Sveriges statistik. I januari, efter sänkningen av reduktionsplikten, låg snittpriset på 18,50 kronor.
Även om fler är positiva är negativa till reduktionsplikten som sådan i Aftonbladet/Demoskops mätning, ses sänkningen av reduktionsplikten som något positivt av ett flertal av de tillfrågade.
47 procent anser att det är mycket eller ganska bra att regeringen genomförde sänkningen.
40 procent anser att det är mycket eller ganska dåligt.
Här är det också stor skillnad mellan väljare till höger kontra vänster. Att reduktionsplikten nu ändras ser ut att vara något som går hem hos statsminister Ulf Kristerssons (M) egna väljare.
Men det är inte självklart att beslutet att sänka reduktionsplikten är lönsamt i opinionen, påpekar Johan Martinsson. Chanserna för att vinna över väljare på frågan är små eftersom frågan är så polariserad.
– Det är bättre om fler av oppositionspartiernas sympatisörer också tycker att åtgärden är bra än i det här fallet. Däremot kan det strategiskt finnas en vinst i att kunna peka just på konkreta beslut som regeringen har fattat som kan sänka bränslepriset. Det är ett sätt att visa att regeringen levererar på det som de utlovade i valrörelsen.
– Där kan det finns en vinst längre fram kanske.
Synen på reduktionsplikten är också en fråga som skiljer sig mellan könen.
58 procent av de tillfrågade männen anser att det mycket eller ganska bra att reduktionsplikten sänktes, hos kvinnor ligger siffran på 35 procent. 46 procent av de tillfrågade kvinnorna anser att sänkningen är mycket eller ganska dålig.
Stora skillnader mellan stad och land
Även mellan stad och land skiljer sig åsikterna. I storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö anser 54 procent att det är ganska eller mycket dåligt att reduktionsplikten sänktes.
Utanför storstäderna anser 49 procent att sänkningen var ganska eller mycket bra.
– Det har säkerligen att göra med transportvanor och tillgången till kollektivtrafik, med mera. Skillnaden är dock inte jättestor, men finns där som väntat.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.