Professor: Därför är SD så starka utanför storstäderna

Publicerad 2022-09-14

Sverigedemokraterna går framåt i riket, men vänstern stärker greppet om storstäderna.

Det är också utanför storstäderna som elpriser, drivmedel och brott och straff är viktiga för väljarna, enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi.

– Var vi bor någonstans sätter livsvillkoren i mycket högre grad än vi kanske tänker på, säger hon.

Högerblocket ser ut att gå mot en seger i riksdagsvalet. Men i kommunvalen går det att utläsa ganska stora skillnader mellan hur väljarna har röstat i storstäderna jämfört med övriga landet.

I Stockholm ser S ut att gå starkt framåt, med över 29 procent av rösterna. Samtliga före detta allianspartier tappar jämfört med valet 2018. I Göteborg gör S sitt bästa val på tolv år och även V ökar. I Malmö är S fortsatt största parti, V ökar mest medan M och SD backar.

Av de fem kommuner där Vänsterpartiet går bäst kommer Göteborg, Malmö, Stockholm på plats två, tre och fyra. Kristdemokraterna gör två av sina fem sämsta kommunresultat i Stockholm och Malmö. SD har fyra Stockholmskommuner bland sina fem sämsta resultat.
Det finns alltså fog att säga att medan högerblocket ökar på riksnivå, så går vänsterblocket starkt framåt i flera storstadsregioner.

Stark ökning i Norrland

SD skördar stora framgångar, men utanför sina traditionellt starka fästen är det i flera Norrlandskommuner som de ökar mest: Dorotea (+ 11,1 procentenheter), Vilhelmina (+ 9,1) och Malå (+ 8,5). Socialdemokraterna backar som mest i två Norrlandskommuner: Ånge (- 4,8 procentenheter) och Jokkmokk (- 5,5). Samma sak för vänstern som närmast blöder väljare på flera håll i Norrland: Vännäs (- 5,2 procentenheter), Jokkmokk (- 5,3), Kiruna (- 5,4), Arjeplog (- 6,6) och Sollefteå (- 7).

– SD tycks ha blivit starkare utanför stadskärnorna och inte inne i några städer, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping university.

Hon menar att frågorna som dominerat årets valrörelse, som elpriser, drivmedel och även brott och straff, är frågor som separerat staden från landsbygden.

– Alla de här frågorna som varit i fokus under valet är frågor som berör stad- och landsbygdsfrågor – det ligger som ett paraply över dem kan man säga. Vi glömmer lite grann bort den frågan eftersom den är så övergripande, den berör alla frågor i vårt samhälle eftersom var vi bor någonstans sätter livsvillkoren i mycket högre grad än vi kanske tänker på, säger Charlotta Mellander.

”Partilojalitet sjunker”

Enligt Anders Westholm, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har Sverige med tiden fått en hög rörlighet bland väljarna. Tidigare fanns en parti-identifikation där många såg sig som lojala anhängare till ett visst parti och sällan ”bytte” parti mellan valen. Med tiden har känslan av partilojalitet försvunnit, menar han.

Orsakerna förklarar han med bristande auktoritetstro och att kollektiva identiteter, som exempelvis klasstillhörighet, har blivit svagare. Samtidigt spelar sakfrågor mycket större roll när folk i dag håller sig mer uppdaterade och tar del av mycket mer information, inte minst via nätet.

– Benägenheten att byta parti blir starkare, det kan också ha betydelse för valdeltagandet att partilojaliteten sjunker, säger Anders Westholm.

Rörligheten mellan partier och grupper gör också att allt fler bestämmer sig allt senare för hur de ska rösta. I dag bestämmer sig 60 procent av svenskarna under valrörelsen, alltså i princip tidigast en månad innan valdagen.

– Det är en stor förändring i fråga om vilken roll valrörelsen spelar för människors beslut, säger Anders Westholm.