Min mamma räddar julen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-12-20
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Min mamma är helt fenomenal på julbestyr. Allt sedan jag var liten har hon präglat mig med sina jultraditioner.
Lördagen före första advent skulle man städa hemma, tvätta alla fönster, hänga upp nya gardiner, ställa fram adventsljusstakar och hänga upp stjärnor. Man fick absolut inte tända innan klockan slog sex och det ringde i kyrkan.
Sedan gick det två veckor till nästa högtidsdag – Lucia. Jag gick upp i ottan och for runt till släkt, vänner och grannar och sjöng ”Natten går tunga fjät” tills jag var hes i halsen.
Alla skulle dricka kaffe och äta mammas hembakade lussebullar och pepparkakor. Speciella pepparkakor, ska tilläggas, som inte bakas förrän dagarna före Lucia.
Förutom att jag varje advent, när vi tände ljusen, skulle läsa en dikt och sjunga en sång så var det ganska lugnt tills dan före dopparedan. Då var det som att vända uppochner på en ketchupflaska.
Det började med dammsugning, tvätt av golv och dammtorkning. Sen tog vi fram fem stora lådor med alla julsaker . Varje sak hade sin bestämda plats. På toaletten satt en liten tomte på en potta, vid ytterdörren hängde en snögubbe som satt på en gunga och på kylskåpet satt mormors gamla tomtar.
Jag ansvarade för julbordet och strödde omsorgsfullt ut sand, placerade ut alla figurerna och fixade till ett tomteland i ett hörn med bomull och speglar som föreställde is.
Medan skinkan stod i ugnen pyntades granen och det var samma sak som med alla andra prylar. Mammas gamla trumpeter skulle hänga högst upp och den gamla tomten som tillhört min mammas mormor var också en av de högt hängande gransmyckena.
När jag sen gick och la mig på kvällen och väntade in julafton fortsatte mamma med julförberedelserna. Knäcken kokades och de sista klapparna slogs in. När jag och min bror hade somnat smög hon sig in och bytte till tomtegardinerna i våra rum.
När jag vaknade på julaftonsmorgon var det som att vakna i en Astrid Lindgren-saga. Det doftade knäck i hela huset och i julklappsstrumpan låg clementiner, knäck och en jultidning. Sen var hela dagen en lång väntan till julklappsutdelningen.
Om jag hade ärvt mammas känsla för den perfekta julen så skulle jag redan lagt in sillen, köpt en skinka och bakat sju sorters kakor. Men jag har inte gjort något alls.
Jag har inte den drivkraften – hur mycket jag än önskar att den fanns.
Så, vilken tur att man kan åka hem till mamma för att få den äkta julkänslan.