Slaget om varje dollar – nu börjar slutspurten

Uppdaterad 2019-07-06 | Publicerad 2016-10-21

Omaha, Nebraska. På en hipp bar – eller en gård med djurterapi.

De amerikanska kongresskandidaterna gör allt för att komma innanför väljarnas plånböcker – och vinna en röst.

Aftonbladet följde med på deras valmöten i Omaha.

– Vitt eller rött?

Det spelar ingen roll att majoriteten av barbesökarna på Brad Ashfords kampanjkväll har kört bil till vinbaren Spirit world den här fredagen. Det tas för givet att de kommer att dricka alkohol till de små kexen och brieosten på buffébordet. Jag, som har gångavstånd till mitt hotell och därför kan stå och fundera en stund på frågan, tycker att det känns märkligt att bjudas på alkohol vid ett politiskt möte. Osvenskt, helt klart.

Mitt namn har bockats av på en lista, eftersom jag kommer från pressen behöver jag inte betala, men alla andra förväntas donera en slant. Det här är inget öppet möte för den intresserade väljaren som vill bilda sig en uppfattning om vilken kandidat hen vill skicka till kongressen. Lokalen är så liten att den bara rymmer de redan invigda som stödjer den demokratiske kongressledamoten Brad Ashford.

Borgmästaren Jean Stothert och publiken på Brad Ashfords valmöte. FOTO: Nivette Dawod

Självsäker opportunist

De får höra Brad Ashford berätta om sina nästan två år i kongressen, och varför han vill bli omvald.

– Vi åkte till Washington med Nebraskavärderingar om att behandla varandra med respekt och arbeta tillsammans. Och titta vad vi lyckats med! säger Ashford och tar bland annat upp det faktum att gayäktenskap sedan förra året är tillåtet i hela USA efter beslut från Högsta domstolen.

Ashford är självsäker, men han har kallats opportunist av sina motståndare. Han var en gång i tiden republikan, ett tag kallade han sig ”independent”, och nu är han demokrat.

– Jag samarbetar med alla. Vi i kongressen måste vara problemlösare. Min princip är helt enkelt att jag inte tänker arbeta mot någon som jag måste samarbeta med, säger han.

Han avslutar:

Hillary Clinton leder i flera mätningar, vi kommer att ta hem det här.

Brad Ashford tar bild med ungdomarna i Human rights campaign som Clintonkampanjen ställt sig bakom. Gruppen arbetar mot "badrumslagarna" som blivit en kontroversiell fråga under valet, eftersom delstater vill reglera vilka toaletter transpersoner får besöka. FOTO: Nivette Dawod.

"Jag har lagt så mycket pengar på dig"

Efteråt hälsar och kramas Ashford med väljarna. Han berättar för mig om sin helsvenska släkt och att han älskar ett område utanför Stockholm som börjar på M, där flera släktingar bor. Märsta? försöker jag, men Ashford har glömt namnet.

På bordet ligger knappar, lappar och klistermärken för den som vill visa omgivningen vilket parti hen tänker rösta på.

– Jag har lagt så mycket pengar på dig, vad roligt att äntligen få hälsa! utropar en kvinna när hon tar Brad Ashford i hand.

Vi som är kvar till sist får frågan om vi vill ta med den överblivna ölen hem. En yngre man tar med ett sexpack öl. Exakt en och en halvtimme efter utsatt tid är baren tom. Jag kan inte låta bli att undra vem som betalat för kalaset.

På väg till det andra valmötet kör jag ut ur villaområden och in i ett skogsparti. Jag är helt övertygad om att jag måste ha kört fel när jag ser flera små skyltar med Don Bacons namn peka mig rätt. Scatter Joy Acres är egentligen en gigantisk privat gård, med ponnyer, hästar, höns, alpackor, tjurar och säkert flera andra djur, som används som terapidjur för den som behöver. Men idag har ägarna – som själva inte är på plats – öppnat gården för de som vill bidra till republikanen och brigadgeneralen Don Bacons kongresskampanj.

Även här står vin och öl framdukat. Jag upptäcker att det finns bag-in-box i USA – ännu större än lådorna som säljs på Systembolaget (förstås, allt är extra stort i Amerika) och funderar en stund på om alla småbarnsfamiljerna som dyker upp på förhand har diskuterat vem av föräldrarna som ska avstå alkoholen och köra bilen hem.

Här gäller 25 dollar i inträde. Jag som journalist behöver inte betala, men informeras också om att detta är ett möte där Bacon kanske inte ”gör media” eftersom stämningen ska vara trygg och familjär.

Få vill ställa upp

Jag tänker en extra minut på om det verkligen kommer att vara tryggt för mig, som kommer från media och dessutom är invandrare. Allt fler medier har tvingats anställa säkerhetsvakter för sina journalister efter att Trumpsupportrar blivit allt mer hotfulla, och jag har vid tidigare valmöten för Donald Trump stött på mer eller mindre uppenbar rasism, dock aldrig känt mig hotad.

Det behöver jag inte göra nu heller, ska det visa sig.

Alla besökare är trevliga, men få vill ställa upp med namn och bild när jag intervjuar dem.

Don Bacon dyker upp. Han går runt och hälsar på alla besökare och pratar med lokal-tv-kanalen som dyker upp, och sedan med mig. Barnen får åka traktor och hölast och alla besökare bjuds på hamburgare, kakor och chips.

– Det här är ett så kallat low-dollar event, säger Robert Nordström som vanligtvis jobbar som delstatskassör hos den republikanske guvernören i delstatshuvudstaden Lincoln, men som nu pratar som om han vore del av Bacons kampanj (åsikterna yttrar han som privatperson, försäkrar han mig).

Don Bacon försöker lära sig uttala namnet på Kinas högste ledare Xi Jinping, en kinesisk utbytesstudent instruerar. FOTO: Nivette Dawod.

Han förklarar:

– Vi förväntar oss inga större donationer, från företag eller så, utan hoppas på ett litet bidrag från varje besökare bara.

Bacon har lockat flera före detta medarbetare från den viktiga flygvapenbasen Offutt söder om Omaha där han haft flera olika tjänster och lett utlandsstyrkor runt om i världen. Han är jordnära, lugn och ”en mycket god kristen”, berättar en av hans förra kollegor.

På sin egen hemsida beskriver Don Bacon hur han vill vinna kriget mot terrorn, att han är ”pro-life”, alltså mot abort, och att han vill sänka skatter och riva upp Obamas hälsoreform.

"Vet inte om jag kan stödja Trump"

Jag frågar hur han känner inför den republikanske kandidaten, Donald Trump.

– Jag kan inte säga att jag tycker om allt han säger, men jag jämför det med Hillary Clinton, som är den andra kandidat vi har att välja på. Om jag hade sagt det Donald Trump sagt i mitt jobb på Offutt hade jag fått sparken, men hade jag gjort som Hillary Clinton gjort och ljugit under ed hade jag åkt i fängelse. Folk får välja som de vill, säger Don Bacon, som likt en trogen partimedlem alltid sagt att han står bakom den republikanske kandidaten, oavsett vem det är.

Flera av de besökare jag träffar på valmötet har en lika tveksam inställning till Donald Trump, även om de kallar sig republikaner.

– Vi får se om jag röstar på honom, en del av de saker han gör går helt enkelt mot mina principer, jag vet inte om jag kan stödja honom, säger en kvinna som inte vill bli namngiven.

Heather Hascell ska rösta på Don Bacon i kongressvalet, men tror att hon kommer att välja Hillary Clinton i presidentvalet.

– Ju närmre valet vi kommer desto svårare är det att bestämma sig. Jag tycker inte alls om Trumps kommentarer om kvinnor, absolut inte. Han gör det väldigt svårt att stå på republikanernas sida. Men jag kan inte säga att Hillary har så ideal bakgrund heller. Det är ett väldigt svårt val.

En del av de jag pratar med står och väger mellan Donald Trump och libertarianen Gary Johnson, som dykt upp som ett alternativ för den republikan som inte står ut med Trumps retorik men fortfarande söker en kandidat som vill minska makten hos det styrande etablissemanget i Washington.

– Jag tror att många har längtat efter ett familjevänligt republikantillfälle. Vissa föräldrar vill ju inte ens att barnen hör vad en kandidat som Trump säger på tv, säger en man som inte vill bli namngiven.

Han lägger till:

– Jag menar, Trump gör det inte lätt för oss att vara republikaner.

Delstaten Nebraska funkar inte riktigt som andra delstater vad gäller elektorsröster. I alla andra delstater förutom Maine tar den presidentkandidat som vunnit majoriteten av rösterna alla elektorsröster. Så ser det inte ut i Nebraska. Där fördelas rösterna bland annat efter proportion. I valet 2012 gick alla fem elektorsröster till Mitt Romney, men vid valet 2008 gick till exempel fyra röster till McCain, och en röst till Obama.

Jag åker till Adams Park i norra Omaha för att möta flera av de som la sin röst på Obama 2008.

Jag får rådet att inte köra dit själv utan istället åka med en grupp studenter när borgmästaren Jean Stothert håller ett öppet möte med allmänheten. På vägen till Adams Park ser vi flera övergivna skyffen som en gång varit någons hem, rader av gatulampor som är släckta och mörklägger långa sträckor. Musik från en gemensam gympatimme hörs i parken utanför kommunlokalen där mötet hålls.

Majoriteten av befolkningen som bor här är afroamerikaner, och så ser även publiken ut vid mötet.

Flera har fått se sitt hem sjunka i värde när nya delstatsregler införts för värdering av bostäder och undrar vad borgmästaren ska göra åt det.

En man i lila keps frågar varför borgmästaren låter de övergivna hemmen stå och förfalla. På borgmästarkontoret har man en plan för att den som tar sig an ett renoveringsobjekt ska få subventioner, framförallt för att man inte hinner eller har råd att riva alla tomma förfallna kåkar.

Mannen i keps berättar att husen istället bebos av hemlösa och bli rena dumpningsplatser.

– Jag har bilder ni kan få. Ni ska bara se hur det ser ut på vissa platser, det är en sophög, det är otryggt! ropar han rakt ut på mötet.

En kvinna berättar att gatulamporna har varit sönder i flera veckor, fastän hon ringt gatukontoret och bett om att de ska lagas.

– Jag fick svaret att det kommer att ta fyra veckor att fixa. Hur kan det ta så lång tid? Det är kolsvart ute när jag kommer hem från jobbet, det vill jag inte släppa ut mina barn till! säger kvinnan.

Polischefen berättar att man skickat extra många poliser till området just för att lamporna inte fungerar. Ett nedsläckt område bjuder in till kriminalitet.

Ingen av gräsmattorna har stödskyltar uppe för någon av kongressledamöterna, tänker jag när vi åker från Adams Park. De har inte donerat några pengar och tackats med rött eller vitt vin, kex och brieost eller hamburgare, kakor och chips. Istället får de missnöjda medborgarna rådet att skriva upp namn och telefonnummer på lappar så att borgmästaren kan följa upp deras bekymmer efter mötet.

– Vi vet att det är mycket som behöver göras här. Ni ska ha en eloge för att ni kämpar, suckar borgmästaren Jean Stothert innan mötet är över.

”Förloraren” kan bli president ändå – vi förklarar USA:s valsystem

PODD: Striden om aborträtten

Podcasten Aftonbladet Daily diskuterar Alabamas abortlagar och den globala striden om aborträtten.

Lyssna  iTunes (iPhone)  Acast  Spotify

Lyssna på podden genom att
⬇️ klicka på PLAY-knappen