”Vi skyndar på så gott det går”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-09-24
Besked i november om eventuellt omval
Omval eller inte?
Beskedet dröjer till mitten av november.
– Vi skyndar på så gott det går, säger Bengt-Åke Nilsson, ordförande i Valprövningsnämnden.
Valmyndigheten tar emot alla överklaganden kring valet. Hittills har 25 överklaganden kommit in.
Den 8 oktober går klagomålstiden ut och då skickas överklagandena vidare till Valprövningsnämnden.
Valprövningsnämnden bestämmer
Varje ärende bereds noggrant:
Den kretsen eller det distriktet eller den kommun som berörs i vart och ett av överklagandena får yttra sig.
– Sedan går ett antal jurister igenom varje ärende och bedömer om det som påstås i överklagandet är riktigt, och om det är skäl nog för ett omval, säger Bengt-Åke Nilsson.
Därefter tar Valprövningsnämnden beslut om det blir omval i det område som berörs.
– Det kan bli omval i ett visst valdistrikt eller en valkrets. Men det är mycket ovanligt. Jag kan bara erinra mig ett fall då det blev omval: i Orsa kommun efter valet 2002, säger Bengt-Åke Nilsson.
Besked i mitten på november
Vad krävs för att det ska bli omval?
– Det ska ha begåtts något fel i den meningen att man inte följt vallagen. Sedan ska felet ha påverkat utgången av valet.
– I valet till Europaparlamentet består exempelvis hela landet av en enda valkrets. Då ska det mycket till för att det ska bli omval eftersom några få röster sannolikt inte gör någon skillnad. Men i riksdagsvalet kan ett par röster få stor betydelse.
När får vi definitivt besked om det blir omval?
– Om vi får underlaget 8 oktober bör vi kunna lämna besked i mitten av november. Vårt arbete börjar direkt när vi får överklagandena av Valmyndigheten, säger Bengt-Åke Nilsson, som inte vill spekulera i sannolikheten för eventuella omval.
25 överklaganden hittills
När Aftonbladet talade med Valmyndigheten under torsdagen hade man fått in ett tiotal överklaganden på valresultatet. I dag vid lunchtid räknade personalen till betydligt fler som kommit in via snigelpost eller mejl.
– Vi har en förteckning på 25 överklaganden nu som är samlade i en akt. Så småningom ska de sändas till Valprövningsnämnden för bedömning och prövning, säger kanslichef Kerstin Andersson.
Extra val
I Sverige är det möjligt för en regering att utlysa extra val, det som brukar kallas nyval i folkmun. Den möjligheten har dock inte använts sedan 1958.
En regering som inte kan driva igenom sin politik har möjlighet att vädja till folket genom att förordna om extra val. Om ett sådant utlyses inom en vecka efter det att en misstroendeförklaring godkänts kan regeringen sitta kvar över valet.
Regeringen är det enda organ som kan bestämma om extra val. Ett sådant beslut får dock inte fattas av en expeditionsregering, det vill säga en regering som har avgått men sitter kvar för att sköta det löpande och rutinbetonade regeringsarbetet till dess en ny regering har utsetts.
Extra val bryter inte ordningen för de ordinarie valen. Dessa äger alltid rum vart fjärde år i september.
Extra val får inte utlysas förrän tre månader har gått efter ett ordinarie val. Ett specialfall för extra val inträffar om talmannen misslyckas fyra gånger i rad med att få sina förslag till ny statsminister godkända.
Ett extra val kan hållas tidigast 35 dagar och senast tre månader efter regeringsbeslutet. Då extra val utlysts kan regeringen besluta att avbryta riksdagsarbetet till dess den nyvalda riksdagen samlas.
Källa: Valmyndigheten