Vajervägarna – dyra i längden

Vajerräcken orsakar fler olyckor – och blir dyrare i längden.

Det visar KTH-forskaren Hawzheen Karims undersökning.

Trots det hävdar Trafikverket att vajervägar är den bästa budgetlösningen.

helskärm

Vajerräcken är inte så billiga som det påstås, och inte så säkra heller.

Det har Hawzheen Karim kommit fram till i sin doktorsavhandling där han undersökt vägräcken.

– Vajerräcken väljs för att de är billigare i inköp än andra alternativ, men blir dyrare i längden på hårt trafikerade vägar. Myndigheterna vill ha så många kilometer som möjligt för så lite pengar som möjligt, säger forskaren Hawzheen Karim.

Bortsett från drift

Men när man räknat på kostnaderna har man helt bortsett från drift och underhåll.

– Vajerräcken är klena i sin konstruktion, för att uppnå en högre trafiksäkerhet. Men det betyder också att de behöver repareras oftare. Det orsakar i sin tur stopp i trafiken och förseningar och räknar du med de samhällsekonomiska kostnaderna blir det väldigt dyrt, säger Hawzheen Karim.

Det säkraste och mest ekonomiska är enligt forskningen betongbarriärer följt av stålbalksräcken.

”Ett fattigdomsbevis”

Afronbladets trafikexpert, Robert Collin, är också starkt kritiskt till vajerräcken och vajerväger.

– Sveriges vajervägar är ett fattigdomsbevis. Det är ett snålt sätt att försöka nå nollvisionen i stället för att bygga riktiga fyrfiliga motorvägar.

I går skrev Aftonbadet om de hårt kritiserade vajervägarna och Claes Tingvall försvarade dem som "det bästa de någonsin gjort", med tanke på budgeten.

Han erkänner att de struntat i underhållskostnaderna när räckena köpts in.

– Det fanns inte så mycket tanke på det. Sen hade vi inte många andra alternativ att välja på.

Enligt honom är dagens vajerräcken mycket bättre än de var från början.

Något Robert Collin avfärdar.

– De har gjort nya typer hela tiden, och de har blivit lite lite bättre, men det är som att sätta på en massa plåster.

Större risk för skador

Enligt Hawzheen Karims forskning är räckena inte säkrare när det gäller vissa typer av skador heller.

– De sekundära skadorna är fler. Som när en bil kör in ett vägräcke, studsar ut i vägen och blir påkörd av en annan bil, säger Hawzheen Karim.

De uppgifterna tillbakavisar Claes Tingvall.

– Det köper jag inte. Han drar slutsatser som inte stämmer.

Robert Collin menar att många av de mindre olyckorna och konsekvenserna av räckena inte räknas med i statistiken.

– Trafikverket tittar bara på dödsolyckor. Alla småolyckor, hur många som blev skadade, hur många som satt i kö, blev försenade och så vidare, det är det ingen som bryr sig om.

Dålig kommunikation

Förutom en kostnadsfråga handlar det också om dåligt samarbete hos myndigheterna.

– Den största boven är att det är två helt olika budgetar, en för investering och en helt annan för drift och underhåll, säger Hawzheen Karim.

Att de problemen finns medger Claes Tingvall.

– Det är inte helt tokigt gissat att det är så.