Svenske Marcus överlevde ryska attacken: Total massaker
Uppdaterad 2022-03-16 | Publicerad 2022-03-15
Marcus Fredriksson, 31, hade anslutit till den ukrainska främlingslegionen.
Vid en gryningsattack på söndagen haglade ryska bomber ner över den militära anläggning där han stationerats.
– Hela min bataljon är bortblåst, säger han.
De ryska attackerna har kommit allt närmare EU:s och Natos gränser. Under söndagen genomförde Ryssland en omfattande raketattack mot en militär träningsanläggning i Javoriv – 2,5 mil från den polska gränsen.
Rysslands utrikesminister Sergej Sjojgu hävdar att 180 ”utländska legosoldater” dödades. Från ukrainskt håll har man uppgett att 35 personer dött i attacken.
För en vecka sedan reste 31-årige svensken Marcus Fredriksson ner till Ukraina.
– Jag var rädd och ångerfull när jag tittade på mina egna barn innan jag åkte. De är helt oskyldiga och undrar säkert var jag är, men jag gjorde det för dem och för deras framtid. Det här är början på ett världskrig och jag ville ta mig ner till likasinnade som ville försöka göra något för att stoppa det, säger han.
Tillsammans med frivilliga soldater från alla världens hörn befann han sig på militärbasen i lördags då de ryska bomberna började regna ner.
– Det var en total massaker.
Iakttog drönare
Klockan 03.00 på söndagen kom den första förvarningen. En tysk soldat som valt att ansluta till de ukrainska styrkorna hade iakttagit en drönare som cirkulerat över basen, enligt Marcus Fredriksson.
– Den var en man från Tyskland, en luftvärnssoldat, han sa att han upplevde att något inte stämde. En drönare dök upp 03.00 och alla utrymde – tre timmar senare väcktes vi av massor av explosioner 20 meter ifrån oss, säger han.
Under tiden som Marcus Fredriksson befunnit sig på militäranläggningen ”center för internationellt fredsbevarande och säkerhet” har flyglarmet gått flera gånger per dag.
Men när det väl var skarpt läge gick inte larmet. De frivilliga trupperna väcktes först då bombardemanget slog i backen intill deras baracker.
– Hur kunde det här ske? Tidigt den morgonen så var det helt plötsligt inget larm som hördes. Det enda man hörde var glas som krossades och explosioner utan dess like.
”Vi var bara kanonmat”
Marcus Fredriksson tror att det ryska bombardemanget föregåtts av någon typ av informationsutbyte. Han säger att de som överlevde attacken är överens: Det fanns en rysk informatör ibland dem.
– Vi vet att det fanns en aktör på insidan i det här spelet som gav info till ryssarna, helt klart. Den första vågen av bombardemang träffade alla strategiska mål: kommunikation, logistik och vapenarsenal slås ut då, säger han.
Vid den andra vågen av bomber ”jämnades anläggningen med marken”, enligt Marcus Fredriksson.
– Vi var bara kanonmat, det var det enda vi var. Vi hade inte en chans att göra motstånd. Efter den tredje vågen av bombning så lyste de upp himlen med nattljusraketer så vi var säkra på att de skickade in fallskärmstrupper. Då ville ukrainska militären att vi skulle gå ut i fält framför deras specialstyrkor för att lyckas avslöja ryska positioner, men vi hade inte ens fått någon utrustning, säger han.
I dag befinner sig Marcus i Polen. Efter att ha överlevt det ryska angreppet har han bestämt sig för att åka hem. Efter sin tid på militärbasen ställer han sig också frågande till Sveriges möjligheter att följa upp hur pengar och utrustning faktiskt används på plats.
– Man behöver skaffa sig bättre koll på var och vem det är som tar emot informationen och utrustningen. Var går pengarna? I det här fallet kändes det som att det här bara gick till skit, säger han.