Risk att prispress på sikt försämrar flygsäkerheten
Oroande med två misstänkta självmordspiloter på ett år
Ingenting visar att lågprisbolag har sämre säkerhet än andra.
Men i en bransch där alla hela tiden jagar kostnader och där piloters och flygvärdinnors villkor hela tiden försämras är risken uppenbar att säkerheten i förlängningen påverkas negativt.
Frågan är om det finns något säkerhetsprogram i världen som kan förhindra vansinnesdåd av den typ piloten Andreas Lubitz genomfört.
Men om uppgifterna om att hans långa avbrott i flygutbildningen orsakats av psykiska problem stämmer så fanns det åtminstone varningssignaler som kunde och kanske borde ha uppfattas av ansvariga.
De är onekligen oroande att det på ett år finns två incidenter där piloter misstänks ha störtat sina plan med flit. Vid sidan av Lubitz är flygkaptenen på det försvunna malaysiska planet MH370 misstänkt för samma handling.
Det är här pengarna kommer in.
Flygbranschen befinner sig i en våldsam omvandling där lågprisbolag tar alltmer av trafiken medan traditionella bolag som SAS, British Airways och Lufthansa slåss för sin överlevnad. Det är i ordets verkliga mening en kamp på liv och död.
Hyr in personal till lägre löner
Att lågprisbolagen – även där finns det förlustsiffror – kan erbjuda billiga biljetter beror bland annat på att de anställer eller hyr in personal till betydligt lägre löner än vad som traditionellt gällt i branschen. Även arbetstider och andra arbetsvillkor är sämre.
Den prispressen har tvingat de traditionella bolagen att följa efter. De är hårt pressade och jagar kostnader med blåslampa.
Flygplanen kostar vad de kostar, inklusive flygbränsle. Personalen är en av få tunga kostnader som det går att spara på.
En flygvärdinna som flyger åt SAS har berättat för mig hur personalen inte har tid att äta. Hur många gråter efter långa arbetspass, helt utmattade.
Under den senaste strejken på Norwegian vittnade piloter om hur anställda i bemanningsföretag inte rapporterar incidenter ombord i samma utsträckning som fast anställda piloter. De är helt enkelt rädda för att bli uppfattade som besvärliga och riskera sina jobb.
De kan gälla tekniska brister ombord men också om en kollegas uppträdande avviker från det normala.
Det är svårt att tro att denna kostnadsjakt inte i längden påverkar säkerheten negativt.
Varningssignal
Den tekniska kontrollen av flygplanen görs enligt i förväg bestämda intervaller. Men om en tekniker känner att han stressad och går en kamp mot klockan när han servar ett plan så kan resultatet givetvis bli ett annat än om han känner att han hinner vara noggrann.
Statistiken ger inga belägg för att det skulle vara farligare att flyga med lågprisbolag. Däremot bidrar lågprisbolagen till en allmän kostnadspress som kan påverka det praktiska säkerhetsarbetet och säkerhetstänket negativt.
Personalens klagomål kan ses som bortskämt gnäll men lika gärna som en varningssignal.
Lägre löner och sämre villkor påverkar urvalet av personal. Det är troligt att andra människor än tidigare över tid söker sig till arbetet som flygvärdinna och pilot.
Frestas ta genvägar
Jag är övertygad om att alla inom flygindustrin inser vikten av säkerhet och hur fatalt det är när olyckor inträffar, oavsett om det beror på tekniska orsaker eller självmordsbenägna piloter. Men när alla känner den ekonomiska pressen är det lätt att frestas att ta genvägar.
När det är billigare att flyga tur och retur till Berlin än att ta en taxi till Arlanda så stämmer det till eftertanke.
Flyg är ett otroligt säkert färdmedel. Förra året var det säkraste på länge trots flera spektakulära olyckor. Risken att råka ut för en flygolycka är en på 4,4 miljoner flygningar.
Men när det går åt helvete blir följderna desto fatalare. Då gäller det att inte befinna sig på fel plan vid fel tillfälle.