Misstänkta fall jagas över hela landet

Jonas Dagson/TT

Uppdaterad 2020-03-06 | Publicerad 2020-03-05

"Ingen av oss som arbetar med det här har kristallkulan som kan visa vad som händer framöver. Det vi hör om framtiden är just nu bara gissningar och spekulationer", säger smittskyddsläkaren Leif Dotevall.

Spridningen av det nya coronaviruset har lett till en intensiv jakt på människor som kan ha smittats.

– Tillfället att stoppa smittspridningen är nu. Hela smittskyddet fokuserar på kontaktspårning, säger smittskyddsläkaren Leif Dotevall.

Antalet smittade ökar dag för dag. Och varje nytt fall leder till kontaktspårning, där man försöker fastställa vilka den smittade har träffat. Det sker i alla regioner där nya fall rapporterats. I Västra Götaland, som fick sitt första den 26 februari, har man arbetat med att söka personer som möjligen smittats sedan dess.

– Vi får ta ut stora mängder övertid. Och vi kommer att behöva fler som arbetar med det här. Regionen har en klar plan för hur man gör det, säger Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, till TT.

Extra resurser

Situationen är likartad i Region Stockholm.

– Vi befinner oss i förstärkningsläge. Vi flyttar resurser och omprioriterar för att kunna arbeta med det här. Vi har begärt och fått extra resurser, säger Per Follin, chef för regionens smittskyddsverksamhet.

Kontaktspårning tillhör vardagen på smittskyddsenheterna. Men läget är ändå allt annat än normalt.

– Det är volymen och tempot och den snabba förändringen. All kunskap hade vi inte från början, säger Follin.

Just nu arbetar ett 20-tal personer inom regionen Västra Götaland med smittspårning. Det är ungefär lika stor personalstyrka som i Stockholmsregionen.

Ett detektivarbete

Kontaktspårning är ett detektivarbete. Genom samtal med smittade personer kartläggs patientens alla rörelser sedan symptomen gett sig till känna. Det kan vara personer man mött hemma, på jobbet, på fritiden eller under resor.

Alla dessa personer spåras och kontaktas. Dels för att försäkra sig om att de inte uppvisar symptom, dels för att ge instruktioner för hur de ska förhålla sig tills man kan blåsa faran över.

Situationen har än så länge underlättats av att informationen till allmänheten tycks nått fram.

– De flesta som vi har kommer från norra Italien. De har varit oerhört medvetna om det här och själv kontaktat vården via 1177. Vi har hittills ingen som satt sig i ett väntrum på en akutmottagning. Det är ett gott betyg till allmänheten att man har hörsammat informationen som givits, säger Dotevall.

De mest sårbara

De flesta som smittats har lindriga symptom. Om det handlat om en vanlig influensa är det tveksamt om de ens kommit i kontakt med vården. Men smittskyddet anser ändå att arbetet med kontaktspårning är viktigt.

– I det goda samhället försöker man skydda dem som är mest sårbara, säger Leif Dotevall.

De mest sårbara för coronaviruset är svårt lungsjuka, svårt hjärtsjuka, personer med immunbrist och personer över 80 år.

– Alla åtgärder som vidtas har egentligen ett enda syfte och det är att försöka hindra att människor i riskgrupperna börjar insjukna, säger Leif Dotevall.

Om man lyckas kan möjligen spridningen av viruset hindras. Men det är inte säkert.

– Det finns en situation där den här typen av kontaktspårning inte längre är meningsfull. Men där är vi inte än, säger Dotevall.

Följ ämnen i artikeln