"Bredäng är inget ghetto"

Publicerad 2016-05-16

"Vi är vana vid att fattiga ska skämmas", säger Anette Manoti.

Bredäng är inget ghetto.

Flera läsare är kritiska efter Aftonbladets artikel om kontrasterna mellan Bredäng och Mälarhöjden.

- Vi är vana vid att man har en förlegad syn på miljonprogrammet, att det är grått och trist och kolosser, säger Anette Manoti.

Följ med på klassresan längs T-banans röda
linje

Aftonbladet publicerade nyligen artikeln ”På ena sidan ghetto – på andra lugnet” om de ekonomiska och sociala kontrasterna mellan Bredäng och Mälarhöjden, i vår serie Klassresan om tunnelbanan röda linjen i Stockholms-området.

Flera läsare vände sig starkt mot bilden att Bredäng skulle vara ett ghetto, vilket bredängsbon och pensionären Ahmed Nikjoo hävdade i artikeln. En av de kritiska läsarna skriver:

- Det finns inget ghetto i Bredäng. Tror man det efter att ha varit i Bredäng så har man aldrig besökt ett ghetto.

- Barnen i Bredäng och Mälarhöjden leker med varandra, badar på samma badplats, står i kö och köper glass i samma kiosker. Och jag har aldrig någonsin sett några slitningar mellan grupperna. Tvärtom är området ett utmärkt exempel på när olika inkomstgrupper med olika bakgrund faktiskt umgås, skriver läsaren i mail till Aftonbladet.

"Fantastiska betonghus"

En annan läsare som vänder sig mot ghetto-beskrivningen är Anette Manoti. Hon bor i Bredäng och är samordnare för frågor om kultur, civilsamhälle och demokratiutveckling i Skärholmens stadsdelsförvaltning.

Aftonbladet ringde upp och bad henne beskriva sin hemort. Hon lyfter bland annat fram de många kulturentreprenörerna, de fantastiska betonghusen, närheten till Sätra naturreservat och de kosmopolitiska barnen:

- Vi är vana vid att man har en förlegad syn på miljonprogrammet, att det är grått och trist och kolosser. Det är dags att media moderniserar sig och gör en synvända! För 50 år sedan tyckte medierna att vi i miljonprogrammen var stackare i en kass samhällsplanering, idag anser jag att ni skriver som om folket som bor här är offer för miljonprogrammen.

Egentligen är det fantastiska hus, som skulle vara lätta att bygga om till fler ettor eller större femmor, anser Anette och konstaterar att det är precis vad man har gjort i Tensta:

- Det gick hur bra som helst. Arkitekten Erik Stenberg flyttade själv dit, för han var så nöjd. En av fyra svenskar bor i miljonprogramsområden. Och alla hus är inte höghus, en tredjedel är trevåningshus och en tredjedel är småhus.

Hyllar naturområdena

Manoti hyllar naturområdena i närheten av Bredäng:

- Vi gränsar till Sätra naturreservat. Det är en viktig rekreationsyta och jätteviktigt för biotopen. Dessutom har alla i Bredäng tillgång till det här strandnära området, det har man inte på samma sätt i Mälarhöjden.

Hon vänder sig mot hur människorna i Bredäng beskrivs i Aftonbladets artikel:

- Vi är vana vid att fattiga ska skämmas. Men det är en sådan kraft i det här området, ett sådant samarbete. Barnen som växer upp blir otroligt globala barn, de är små kosmopoliter som går in och ut ur olika språk och sammanhang. Sedan vet jag också att det finns barn som inte får bli tvärkulturella, eftersom föräldrarna är rädda och tycker att "vårt hemspråk och våra traditioner ska gälla". Men det är en sådan liten grupp.

Manoti hyllar också Lillholmsskolan för att de har ett särskilt system för att ta emot nyanlända elever, som nu hela Stockholm har börjat använda sig av, och Bredängsskolan för att högstadieeleverna har mentorer från näringslivet. Dessutom vill hon lyfta fram alla kulturentreprenörer som bor i Bredäng:

- Flera kända musiker bor i Bredäng, som Marit Bergman, Silvana Imam, Ison i duon Ison & Fille. Alla Ison & Filles skivomslag är från Bredäng eller Vårberg.

Följ med på klassresan längs T-banans röda
linje

Följ ämnen i artikeln