Senaste tiden har botten ramlat ur vår hushållsekonomi
Elräkningen från december var inte att leka med.
Nu är det dags att suga på ramarna.
Ingen kommer undan kostnadshöjningarna.
De senaste månaderna har botten ramlat ur vår hushållsekonomi, och jag har haft svårt att ta tag i det.
Ni som läser det här vet vad det handlar om. Över 80 procent av svenskarna säger att de har ändrat sitt sätt att konsumera.
De avsatta pengarna till räkningar och fasta kostnader varje månad räcker inte längre.
Min man och jag är båda jobbonärer, vi tar ut pension och arbetar några dagar i veckan. Vi har så vi klarar oss, även nu. Men vi kan knappast öka våra inkomster i framtiden. De ligger där de ligger, och kommer snarare att minska framöver.
Det gör pensionärer särskilt utsatta för de massiva avgiftshöjningar som skett nu.
Elräkningarna - ja, ni vet alla hur de ser ut. December var ett piskrapp.
Elnätsavgiften har höjts med 70 procent sen hösten 2021, oklart varför. Under den tiden har energiskatten höjts 25 procent.
Bostadskostnaderna skenar – i vårt fall avgiften till bostadsrättsföreningen som höjts två gånger på kort tid. Det beror bland annat på att Stockholms Stad har chockhöjt tomträttsavgälden.
Räntan tredubblas på ett bräde när bindningstiden på våra bostadslån går ut i mars.
Kostnaden för garageplatsen höjs hela tiden. Matpriserna skenar.
Jag antar att ni som läser det här har hanterat situationen på olika sätt. Jag blev så skärrad att jag först stack huvudet i sanden.
Efter jul satte vi oss till slut ner, gick igenom alla fasta kostnader och gjorde en ny kalkyl.
Vissa saker fick stryka på foten. Vi ska lägga upp matinköpen på ett annat sätt för att spara pengar. Vi måste granska varje extra utgift framöver och se var det här hamnar.
Inget konstigt, ni är många som har gjort samma sak.
Bland andra krönikörer och på sociala medier är det en sport att håna medelklassvenskar som plötsligt ska spara. Det sägs att det handlar om att bara välja Åre istället för att åka både till Åre och Mallorca varje år. Eller att köpa billigt bubbel istället för champagne.
Jag skulle snarare vilja säga att vi sitter i samma båt. Att det nu gäller för i stort sett alla att kunna göra en budget och en kostnadskalkyl, att tänka igenom sina utgifter och hur man konsumerar.
Och det är bra saker att kunna.
Jag började sommarjobba när jag var elva år, och flyttade hemifrån som 18-åring. I stället för att tågluffa, arbetade jag alla somrar, så jag hade råd med eget boende sista året på gymnasiet.
Då lärde jag mig att leva på i stort sett ingenting. Man köper bara det allra nödvändigaste, och billigaste. Man utnyttjar det som är gratis och tar gärna emot gåvor.
Är det utgiftstopp som gäller, så fixar jag det.
Nu ser jag fram emot elstödet. Så bra uppstyrt det är. Mitt kontonummer låg där det ska på Swedbank när jag kollade. Mitt elbolag har mejlat vilken summa jag ska få.
Den kommer nästan att täcka elkostnaden för december. Tack. Som sagt, vill någon ge mig något, så tar jag i den situation som är nu gladeligen emot det.
Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, säger att han under sina 35 år i finansbranschen aldrig varit med om tidigare att köpkraften fallit så mycket för så många på så kort tid.
Enligt en undersökning som Swedbank bett Kantar Sifo genomföra, har 88 procent av kvinnorna och 80 procent av männen förändrat sitt sätt att konsumera, och det gäller särskilt mat.
Priset på den genomsnittliga matkassen har det senaste året stigit med 17 procent. Var femte tillfrågad i undersökningen uppger att de har behövt ta av sitt sparande för att köpa mat. (Källa: Swedbank).