Du blir förlorare på nya taxan för advokater
Staten tycks ständigt finna nya kreativa sätt att utarma rättssäkerheten.
Det senaste påfundet kommer att leda till sämre juridisk hjälp om du hamnar i knipa.
En ny taxa för försvarare och målsägandebiträden ska gälla från den 1 juni vid så kallade förordnandemål, det vill säga fall där utredningen läggs ned innan åtal väcks.
Betalningen kommer att utgå från längden på de förhör som ingår i utredningen.
Detta är, milt uttryckt, en stor förändring. Den nuvarande ordningen bygger på den kostnadsräkning som ombudet redovisar för domstolen när utredningen lagts ned.
Reformen kommer med betydande sannolikhet få dystra konsekvenser. Inte minst för dem som blir misstänkta för brott.
Förhörstiden är nämligen inte en måttstock som ger en rättvisande bild av hur mycket arbete advokaten har lagt ner.
Ett exempel är juridiskt komplicerade fall där försvararen först måste sätta sig in i lagar och förarbeten och praxis och sedan få klienten att begripa vad det handlar om.
Det arbetet kommer i framtiden ofta göras gratis, om det över huvud taget blir gjort.
Även mindre komplexa ärenden kräver pedagogik och lärarinsatser. De flesta av oss vet på ett ungefär vad svindleri är, men inte särskilt många skulle med någorlunda precision kunna förklara den rättsliga innebörden av brottet.
Eller ta sexualbrotten och våld mot kvinnor. Sådana mål innebär ofta längre sittning med personen som har gjort polisanmälan än i andra fall.
Målsägandebiträdet ska stötta, förklara vad som kommer att ske, strukturera, kort sagt förbereda klienten för förhöret. Ett arbete som inte leder till ersättning.
Och om människan som påstår att hon har utsatts för brott bryter ihop under utfrågningen och måste ta en paus?
Insatsen för att få den utsatta i tillräckligt skick för att fortsätta förhöret ska göras utan ersättning.
Det finns fler exempel. Det händer att advokater utses som offentligt biträde, sitter med på förhör, går igenom förundersökningen och författar en analys i vilken slutsatsen är att materialet är för tunt för åtal.
Åklagaren delar bedömningen och lägger ner utredningen. Staten slipper kostnaden för en onödig rättegång.
Pengar sparas efter ett arbete som advokaten har gjort gratis.
I det nya systemet kommer det att finnas en gräns på tre timmar och 45 minuter. Om förhören pågår längre tid än så, gäller den gamla taxan.
Men det kommer inte gälla många ärenden. De flesta fallen är nedlagda innan gränsen nås.
En betydande majoritet av mål som inte går till rättegång kommer att omfattas.
Med den nya ordningen kommer de advokater som är mest lojala med sina klienter tvingas att arbeta en del gratis. Andra lär anpassa sig och inte lägga ner mer energi än vad taxan medger.
Jo, jag förstår det hopplösa i att skriva en kolumn som den här.
Ska det verkligen snyftas över de där sprättarna till advokater som först får någon lömsk knarkbaron friad och sedan tar lyxbilen hem till paradvåningen på Östermalm och låter den 30 år yngre troféhustrun hänga in den dyra kostymen i garderoben och sedan häller upp ett glas champagne för att fira ännu en moraliskt tvivelaktig seger?
Är det inte viktigare att granska de gangsters till jurister som hänsynslöst bryter mot vilken lag som helst i sin jakt på lukrativa uppdrag och som blir utsparkade ur Advokatsamfundet i parti och minut?
Nu är det i och för sig så att de allra flesta advokater varken blir miljonärer eller begår brott, men det är av underordnad betydelse.
Det viktiga i sammanhanget är att det inte är försvararna som är de stora förlorarna.
De stora förlorarna är de människor som plötsligt blir anklagade för brott.
Till saken hör att statens kostnader för offentliga biträden har skenat de senaste åren.
Inte så konstigt, med tanke på brottslighetens utveckling och de oftare och oftare förekommande stora och komplexa målen.
Till saken hör också att Domstolsverket i den analys som ligger till grund för reformen inte har hittat någonting som tyder på att fusk är en del av förklaringen till pengarullningen.
Jag kan dock inte helt frigöra mig från misstanken att myndigheten cyniskt utnyttjar de senaste årens debatt om skurkadvokater för att baxa igenom detta.
Verket räknar med att den nya taxan kommer att få en dämpande effekt på kostnaderna.
Med tanke på statens ekonomiska jättesatsning på polisen, vilket leder till fler ärenden till domstol, vore det rimligare att acceptera att även utgifterna för försvaret måste få öka.
Rättssäkerheten, redan naggad i kanterna av nya och kommande lagar om allt från avlyssning av personer som inte är misstänkt för brott till anonyma vittnen, försämras ytterligare.
Hårdast drabbade den här gången är alla de som tidigare aldrig varit misstänkta eller offer. De som är ovana och behöver få alla regler och procedurer förklarade för sig.
Detta är inte vackert.