Först kom våldet – sedan spelvåldet
Det var bättre förr.
Ytterdörren som aldrig behövde låsas, fruarna vid spisen och ungdomarna som spelade fredlig bilbingo med mjölkmustascher i moppefjunen.
Ja, ni minns kanske hur det var innan tv-spelande ungdomar började sparka varandra i huvudet.
Som kristdemokraten Anders Bergsten uttrycker saken:
”I min ungdom förekom inte detta.”
Och det är i sådana lägen man får lust att skriva: nej, i Anders Bergstens ungdom skickade man väl bara sex miljoner judar på tågresor mot döden.
Men det skriver man förstås inte. Väluppfostrad som man är. Åldern ska man inte skoja om.
Anders Bergsten är kristdemokraternas ordförande i Bollnäs. Han kräver att våldsamma tv-spel ska förbjudas.
I första hand syftar han på det rekordsäljande tv-spelet ”GTA IV” som släpptes häromveckan.
Det är en gangsterskildring som utspelar sig i ett fiktivt New York, en parodi på ett samhälle som korrumperats av falska predikanter och köpta politiker, en värld där våld och pengar sätter agendan.
Och det får naturligtvis ungdomar att sparka sina kamrater i huvudet. Eller att gå loss med automatvapen på sina högstadieskolor. Enligt farbror Anders, alltså.
Han har inga siffror, inga fakta – bara sin moral, och eventuellt då någon form av högre kraft, på sin sida.
Han skriver inte en rad om att ungdomsbrottsligheten i exempelvis USA har minskat sedan 1993 – samtidigt som intresset för tv-spel har ökat i rekordartad hastighet.
Han skriver inte ett ord om att amerikanska Secret Service genomfört en undersökning som konstaterar att endast en av åtta amerikanska skolskjutningar har begåtts av någon som spelar våldsamma tv-spel.
Det är en väldigt låg siffra.
Men det är som det alltid är så fort härkomsten till det som i tidningsrubriker kallas ”ondska” ska diskuteras.
Snabbaste vägen, räddast vinner.
Medan man i stället borde fråga sig vad som är en effekt av vad.
Ty svaret är enkelt.
I begynnelsen var våldet, sedan kom skildringarna.
Men om nu våldsamma tv-spel ska förbjudas måste vi naturligtvis löpa hela linan ut.
Låt alla former av kultur genomgå humanisten Anders Bergstens våldscensur.
Om inte annat för att få se vilka filmer, teaterpjäser och böcker som uppfyller kraven.
Låt oss börja med Bibeln.