Regeringen bekämpar tiggarna - inte tiggeriet
Att förenkla rivningar av kåkstäder och köra bort dem som bor där är inte att bekämpa tiggeri.
Det är att bekämpa tiggarna.
Är det så vi ska ha det?
Under rubriken ”Att bekämpa utsatthet och tiggeri - ingen ska behöva tigga” presenterade regeringen i går något som de kallade ett åtgärdspaket för utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige. Det vill säga rumänska romer som tigger.
Som paket betraktat var det föga imponerande.
• Inom ramen för det färska samarbetsavtalet med Rumänien ska arbetet fortsätta med välfärdsutveckling, barns rättigheter och jämställdhet. Det arbetet är oerhört långsiktigt eftersom Rumänien inte ens erkänner att de diskriminerar romer.
Dagens tiggande rumäner i Sveriges blir alltså föga hjälpta av det. Men kanske deras barnbarn.
• EU ska skärpa sig och jobba mer med Rumänien och romsk inkludering. En stillsam fråga, när spelar Sverige in den frågan till ett EU-toppmöte? För det lär behövas om det ska hända något.
• Fyra utredningar ska göras. Dessutom ska olika frivilligorganisationer samarbeta mer och träffas. Där slogs näven i bordet så att alla hörde det.
Omständig process
Den mest konkreta utredningen handlar om hur kåkstäder på privat och offentlig mark ska kunna rivas. Det finns omkring 300 sådana bosättningar i dag och förutom att de är en sanitär härdsmälta är de också ett sår på samhällskroppen. Ingen ska behöva bo så.
Men om en privat markägare vill riva ett läger och avhysa dem som bor där måste hon först samla in namnen på dem som ska avhysas. Och därefter gå till Kronofogden och betala 600 kronor per person som ska köras bort.
En omständlig och dyr process som många säkert drar sig för. Även om deras mark ockuperats och olagligt bebyggts.
Bekämpar människorna
Sett ur fastighetsägarens synvinkel är det alltså ett ord i rättan tid. Men hur ser det ut om man tittar på det med tiggarnas ögon?
Att köra bort tiggande, rumänska romer från läger av tält och gamla bilar bekämpar inte det som regeringen säger sig vilja bekämpa, tiggeriet. Det bekämpar tiggarna, människorna.
Om avsikten är att fattiga människor, i många fall analfabeter som aldrig haft ett jobb, ska tänka ”aha, nu begriper jag, de vill att jag ska åka hem” har regeringen tänkt väldigt, väldigt fel.
Det kommer de nämligen inte att göra. De kommer att flytta till en ny plats. I deras värld är det nämligen så avgrundsdjupt hemskt att det är bättre att sitta och tigga i snömodden i Göteborg en kulen februaridag än att vara hemma.
EU borde stå för påtryckningar
Romernas problem kan i grunden inte lösas utan att Rumänien, eller Bulgarien för den delen, tar sitt ansvar. För det krävs uppenbarligen starka påtryckningar och dem borde EU stå för.
Ett av EU:s inträdeskriterier är att landet ska garantera demokrati, mänskliga rättigheter, en fungerande rättsstat och skydd av nationella minoriteter. Att Rumänien inte lever upp till det behöver man bara kasta en blick på närmaste gathörn för att inse.
Men innan det är uppfyllt får resten av EU göra det bästa möjliga av situationen. Till exempel se till att de har tak över huvudet och en bajamaja innan skrotbussen åter vänder söderut.