En grönsakskommunist är bättre än Gunnar Strömmer
Justitieministern i stor intervju med Oisín Cantwell
Gunnar Strömmer är Sveriges just nu mest exponerade politiker, inklusive statsministern.
I en stor intervju i dag ställs justitieministern till svars för det gångna året.
Vad gör alla dessa lagändringar med Sverige? Vad återstår av frihet när röken har lagt sig? Och har han äntligen köpt ny kostym?
Det är dags för det andra av fyra kvartssamtal jag ska hålla under denna mandatperiod med Strömmer.
Högerns förändrade syn på vad en justitieminister är säger någonting väsentligt om Sveriges utveckling i modern tid.
De borgerliga regeringarna på 1970-talet påstod exotiskt nog att posten var opolitisk: juridiken stod över ideologier och det vardagliga politiska käbblet och partilösa män släpades från domstolar till statsrådsportföljen.
Att stifta lagar är dock i allra högsta grad en politisk fråga och en sådan ordning är en närmast omöjlig tanke i en tid där lag och ordning har blivit ett av väljarnas viktigaste politikområden och gängmord och terrorism på goda eller mindre goda grunder framstår som ödesfrågor i paritet med klimatkrisen.
Mitt emot mig sitter Gunnar Strömmer, moderat ut i fingerspetsarna. Det har gått ett år sedan jag senast frågade ut denne notoriske pratkvarn, det är onsdag, bandspelaren är påslagen.
Du har nu administrerat sverigedemokratisk kriminalpolitik i ett drygt år. Hur tycker du att det har gått?
– Jag tycker din fråga är lite slapp.
Lite hårdvinklad kanske. Det här var mest ett sätt att få dig på fötter. Det här är kvällstidning, det här är rock and roll, det här är ingen trött intervju i Agenda.
– Det gläder mig att höra. Jag känner att jag i väldigt hög grad administrerar en kriminalpolitik som jag själv tror på, som Moderaterna har utvecklat under lång tid. Som även andra partier har varit med och utvecklat.
– Det är självklart så att det finns inslag som Sverigedemokraterna har utformat och påverkat. Det ligger i sakens natur. Men den som ändå på ett seriöst sätt vill sätta sig in i hur svensk rätts- och kriminalpolitik utvecklats under de senaste åtta, tio åren ser tydliga moderata avtryck.
Din hustru, Irene Beertema Strömmer, har sedan det förra kvartssamtalet börjat arbeta som stabschef hos kulturministern. Gör ni någonting annat än att prata om regeringen hemma vid middagsbordet?
– Det är glädjande nog så att vi talar om väldigt mycket annat. Vi har alltid pratat mycket om samhällsfrågor, men dessbättre består livet till största delen av annat än politik.
Jag noterade att en del människor till vänster grymtade att det var du som fixade det här jobbet åt henne. Det låter inte som en särskilt feministisk tanke.
– Verkligen inte. Jag noterade också att ett antal omdömesgilla personer till vänster sade emot. Jag kan med säkerhet säga att det inte gick till på det sättet.
Nu känner jag din hustru sen hennes tid som reporter på Aftonbladet. Jag vet att hon är en synnerligen kompetent person och tvivlar inte ett ögonblick på att hon har landat det här jobbet på egna meriter.
Dessutom tycker jag att tanken att du skulle ha fixat det åt henne är orimlig. Du är helt enkelt för lat och fantasilös för att ens tänka i sådana banor.
– Jag kan bekräfta det i båda avseendena.
– Dessutom hade det inte tagits emot så väl. Personen i fråga är van att stå på egna ben, fatta egna beslut och göra sin egen karriär.
Vi sitter i en sal med ett vackert gammalt tak i ett nyrenoverat Rosenbad. På andra sidan fönstren tuffar då och då ett tåg neråt landet och mot världen ut från Centralen.
Gud vet vilka gangsterledare som sitter i första klass, på väg att fly Sverige medan Strömmer sitter här och babblar om hårdare tag.
Vad är du som justitieminister mest nöjd med under året?
– Jag känner mig stolt över att vi har lyckats starta en omläggning av politiken som jag tror är helt nödvändig för att vi ska kunna ta itu med att vända utvecklingen med brottsligheten, inte minst gängbrottsligheten.
– Det är viktigt att vi har kunnat göra det på flera fronter samtidigt. Att slå mot det grova våldet förstås, men också ta kliv för att strypa den kriminella ekonomin. Och lägga om politiken för att bryta rekrytering av barn och unga in i gängen.
Vad är du mest missnöjd med?
– Jag kan inte säga att jag är missnöjd över något särskilt. Men det är klart att jag som de flesta medborgare kan känna en frustration över läget i samhället.
– Jag har i vissa ögonblick känt en viss maktlöshet. Politiken förändrar samhället med lite längre linjer, men många problem är ju utomordentligt akuta.
– För att ta ett konkret exempel, jag har vid några tillfällen under det här året träffat flera av de familjer som fick sina hus söndersprängda i Hässelby under våldsvågen i början på året och kunnat ta del av hur den här typen av grov brottslighet slår mot enskilda människor.
– Nu ändrar vi på saker, exempelvis att staten ska betala ut ersättning till brottsoffer i stället för att brottsoffer själva ska behöva driva in den från sina förövare. Det måste också bli tydligt vilken aktör som har det samlade ansvaret för stöd till brottsoffer.
En ny rikspolischef är snart på plats. Hur lyckades du övertala Petra Lund att lämna arbetet som president i Svea hovrätt, ett av Juristsveriges absolut tjusigaste jobb, en post hon bara hade haft i typ fyra månader, för det här hopplösa uppdraget?
– Hon är en av Sveriges mest erfarna och skickligaste myndighetschefer med en lång erfarenhet av rättsväsendet och en väldigt hög integritet.
– Så jag drog nog slutsatsen tidigt att någon övertalningskampanj inte kommer göra det här jobbet. Men jag beskrev för henne varför det här är ett utomordentligt viktigt uppdrag i det läge som Sverige befinner sig i.
– Och också varför jag tror att hon med sin erfarenhet och kompetens är rätt person för att leda det här arbetet.
Kort sagt, smicker funkade?
– Man kan väl säga att ett sakligt erkännande med vissa smickrande inslag fick henne i varje fall att seriöst överväga den här frågan och glädjande nog så tackade hon till slut ja.
Nu tycker jag i och för sig att Anders Thornberg har fått en del oberättigad och lite väl hård kritik. Men du borde ha styrt upp polisen för länge sedan kan man tycka.
Och innan du svarar tänker jag göra en kortare utläggning. All polisiär erfarenhet säger att lokal och uthållig närvaro är viktigast för såväl brottsbekämpning som det brottsförebyggande arbetet. Men det har väl varit lite si och så med både lokal närvaro och uthållighet.
Istället för att fixa det här så har du vecka ut och vecka in kallat till presskonferens och berättat om hårdare lagar och nya verktyg, trots att det redan finns både lagar och verktyg till förbannelse.
Om vi håller oss i gängmord så finns det två akuta problem. Dels att uppklaringen är dålig. Dels nyrekryteringen. Och inga av dessa problem löser du med alla de här straffskärpningarna.
Borde du inte ha tagit tag i polisen tidigare?
– Jag undrade faktiskt när frågan skulle komma efter den här lilla utläggningen.
– Jag kommer gärna tillbaka till några av dina påståenden som ledde fram till frågan, men för att svara på frågan först. Nu har vi suttit vid regeringsmakten i ett år.
– Jag tycker att det har varit mycket rimligt att sätta sig närmare i Polismyndigheten, se på nära håll vad som fungerar bra och vad som behöver förändras.
– De här nya effektiva verktygen som du beskriver lite raljant, det är ju verktyg som inte minst polisen har efterfrågat under väldigt lång tid och som jag tycker politiken närmast har en skyldighet att leverera till alla brottsbekämpare ute på fältet.
– Men det är klart att vi i ljuset av den erfarenheten också har kunnat formulera ett, tycker jag, distinkt och relevant uppdrag till en ny polisledning som nu får ett sexårigt mandat.
– Ett uppdrag som både handlar om att förstärka det som fungerar bra i polisen, men också ta i tu med det som uppenbarligen inte varit tillräckligt.
– Och då har vi pekat på konkreta saker. Det första är den lokala närvaron. Och där har du helt rätt. Vi vet, det säger all erfarenhet, att synlig och närvarande polis på gator och torg är mycket viktigt.
– Det är den ena delen. Och den andra delen är att få upp trycket i utredningsverksamheten.
– Men om vi nu ska ta fasta på någonting som är hoppfullt mitt i alltihopa, så har det här årets arbete med just skjutningarna och sprängningarna polisiärt rymt flera stora framsteg med rekordmånga gripanden.
– Samtidigt vet vi att den medborgarnära brottsligheten, som stölderna, misshandeln, skadegörelsen, eller för den delen mäns våld mot kvinnor, där är uppklarningsprocenten förfärande låg.
– Det är otroligt viktigt att få upp den uppklarningen. För brottsoffren och för tilliten till rättsordningen.
Vi tycks vara överens om att den lokala närvaron är viktig. Så länge jag kan minnas har det varit närpolisreformer, lokalpolisområden hit och dit, men ingenting har blivit bättre.
Här finns ju ett politiskt ansvar. Kommer du lyckas ta det?
– Jag kan ju inte ta ett politiskt ansvar för tidigare justitieministrars oförmåga att få till det här.
Givetvis inte.
– Jag har naturligtvis fullt ansvar för det som kommer hända på min vakt. Det har varit väldigt viktigt för den här regeringen att se över polisen och i uppdraget till en ny polisledning skriva in tydligt att nu måste vi en gång för alla ta i tu med den lokalt närvarande polisen.
”Det känns fantastiskt roligt att få lansera M-lotten och ge alla som köper lotter möjlighet att både vinna fina priser och stärka Moderaterna inför valet”. Vet du vem jag citerar?
– Ja det där har jag själv sagt.
Men det blev ju en flopp. Och nu vill ni förbjuda partipolitiska lotter. Här går det undan.
– I grund och botten handlar det om att skapa en robust ordning också kring lotterier som drivs av partier. Det finns ju sådana regelverk för all annan lotteriverksamhet.
– Och här har vi under en lång följd av år sett etiska problem som uppstått i relation till lotter som säljs av politiska partier. Lottköpare som skickas till Kronofogden och annat.
– Nu utreds det här och vi får helt enkelt se vilka förslag som lämnas.
Lotterna är ju en viktig del av Socialdemokraternas intäkter. Och att försvåra för oppositionen, är det inte sånt vi brukar kritisera exempelvis Orbán i Ungern för att göra?
– Jag tror att var och en som zoomar ut lite kan se att det är bra i grund och botten att partier också har andra intäkter än statliga eller kommunala medel. Men att det naturligtvis måste ske på ett sådant sätt att människor inte far illa.
– De här frågorna är inte nya. De har diskuterats under en lång följd av år.
Några välrenommerade professorer i kriminologi släppte nyligen en rapport om 1980-talets kriminalisering av innehav av eget bruk av narkotika. Deras slutsats är att lagen har gjort mer skada än nytta. Vad säger du om det?
– Jag har tagit del av det de har skrivit om det här och tycker förstås att det är intressant att få till en fördjupad diskussion, då det är ett väldigt stort samhällsproblem.
– Men jag blir inte övertygad av den här forskningen om att en 180-graders sväng i svensk narkotikapolitik skulle göra jobbet. Det är inte aktuellt för mig att ompröva grunderna för den politiken.
Deras rekommendation är att avkriminalisera eget bruk. Så långt går inte Folkhälsomyndigheten, som dock har föreslagit en förutsättningslös utredning av för- och nackdelar med nuvarande lag. Mer kunskap är väl ändå bra ?
– Det håller jag med om. Men då tänker jag att den kunskapen får i sådana fall bli ett resultat av den fria forskningen, inte av en statlig utredning.
Sverige har de hårdaste narkotikalagarna i Norden och den högsta narkotikarelaterade dödligheten. Inget vackert betyg.
– Nej, och det är inte nödvändigtvis så att de där två frågorna har ett omedelbart samband med varandra. Jag tror att det finns stort utrymme för att utveckla behandling och vård.
Väldigt många lagar har genomförts eller är på gång. Och det är över ett brett område det spänner, från utlandsspionage till anonyma vittnen och hemlig avlyssning av människor utan konkret brottsmisstanke.
Även om varje lag går att motivera, funderar du aldrig på om helheten blir större än summan av delarna, att vi har slagit in på en farlig väg? Att Sverige någonstans på vägen blir för ofritt?
– Jag tycker att det alltid är berättigat att pröva det man håller på med, också i ljuset av den sortens kontrollfrågor. Samtidigt känner jag mig väldigt trygg med att vi inte, som en del lite slängigt påstår, är ute på någon slags sluttande plan.
– Tvärtom så menar jag att det vi gör är i väldigt hög grad efterfrågat av polis och åklagare. De som är längst ute på fältet.
– Och vi tar vår utgångspunkt i lagstiftning som redan finns, antingen här hemma eller i jämförbara länder.
– Om vi tar frågan om möjligheten att använda hemlig avlyssning i preventivt syfte, alltså för att förebygga brott, så finns den lagstiftningen redan i Sverige. Även om den hittills har fått användas endast mot möjliga terrorister och spioner.
– Sedan den 1 oktober får det även användas mot en kriminell och mot de kriminella nätverken. Samhällsutvecklingen har gjort att vi behöver det.
– På goda grunder tror jag vi kan anta att om vi gör som hittills har gjort, så kommer det gå som det hittills har gått.
– Jag är också väldigt säker på att vi har rättssäkra processer för att pröva den konkreta användningen av sådana tvångsmedel och jag känner mig lugn över helheten.
En del av ditt resonemang går att vända mot dig. Kritiker påpekar ofta att lagar av detta slag med tiden får en ändamålsglidning.
Du nämnde själv att den preventiva avlyssningen först gällde terrorism. Nu utökas den till det grova organiserade brottsligheten.
Och det är inte säkert att det tar stopp där, om några år så kommer poliser och åklagare vara missnöjda med att de inte kan använda det här till låt oss säga grova bedrägerier eller stölder.
Historiskt ser vi hur sådana här lager tenderar att expandera och få ett större tillämpningsområde. Finns det inte en risk där?
– Man ska vara medveten om den risken. Men det går också att hävda att the slippery slope argument is a slippery slope.
– Varje steg kan ju teoretiskt alltid leda till ytterligare steg, men det kan inte gärna hindra oss från att ta steg som vi här och nu menar är välmotiverade.
– Jag tror vi måste ta in det läge som vi befinner oss i när det gäller den grova organiserade brottsligheten.
– Utöver de förfärliga konsekvenserna för brottsoffer så har den här brottsligheten en systemhotande kraft som motsvarar kraften hos exempelvis terrorismen.
– Så jag menar att man ska absolut vara medveten om, ska vi säga, riskerna för ändamålsglidning. Samtidigt måste jag säga att den analys som ligger bakom det steg vi tar nu inte på något sätt är grund, tvärtom.
– Vi bygger också in en utvärderingsstation i den här lagen. Den ska gälla fem år. Utvärderingen efter fyra. Och det är ju också ett uttryck för att vi inte tar lätt på denna lagstiftning,
– Jag kan förutse att det nu kommer en viss motfråga. Nu får vi se om jag har rätt.
Jag vet exakt vad det är för motfråga du tänker på, om den tillfälliga lagstiftningen av hemlig dataavläsning som nyligen blev permanent. Vi hoppar över den.
Utan att på något sätt förringa hotet från terrorism eller gäng, så är det någonting historien lär oss är det att ingenting kan vara så systemhotande som politiker.
– Det ligger det förvisso en hel del i, men jag tror att om du inte vill göra dig till en del av en populistisk opinion som vill väcka allmän misstro mot det politiska systemet så tror jag ändå att man ska göra skillnad på politiker och politiker.
– Jag känner mig utomordentligt trygg med att det vi gör är väl förankrat i vår demokratiska rättsstat.
– Åklagare får inte hur som helst använda de här tvångsmedlen. Det prövas av en domstol. I den domstolen finns det advokater som företräder integritetsintresset.
– Det finns en efterhandskontroll, integritetsskyddsmyndigheten som i efterhand granskar användningen av tvångsmedlen.
– För någon vecka sedan skrev jag under ett papper och skickade över till riksdagen. Regeringens årliga sammanställning av tvångsmedelsanvändningen.
Jag läste den och domstolar säger nej i bara några promille av fallen. Det verkar som att domare i princip i sömnen skulle ge tillåtelse.
– Nu har jag en väldigt hög tilltro till domstolarnas integritet och förmåga att fatta beslut i linje med vår lagstiftning.
– Det kan också vara ett uttryck för att åklagare kommer till domstolarna med välgrundade ansökningar.
Det är tveklöst med all sannolikhet den väsentligaste delen av förklaringen. Men kan vi verkligen utesluta ett visst slentriangodkännande?
– Då vill jag ändå säga att i systemet finns det inbyggt en del varningsklockor. Exempelvis advokater som har en enda uppgift i den processen, nämligen att systematiskt argumentera för integritetsintressen i de fallen.
Vad är det mest udda du har varit med om sen du blev kändis?
– Jag har i jobbet fått vara med och hantera några frågor som jag tycker har varit udda eller nästan underhållande som jag inte hade väntat mig.
Som exempelvis?
– När jag klev in på departementet låg det ansökningar från 45 gifta par här och väntade på mig. Deras giftermål var ogiltiga eftersom det visade sig att deras vigselförrättares förordnande hade löpt ut. Det föll på justitieministern att hantera, och regeringen fick så att säga viga de här personerna i efterhand.
– Sedan uppkom i och för sig en fråga. Det var drygt 50 par som blivit gifta av den vigselförrättaren men bara 45 som hade hört av sig till regeringen för att få sitt äktenskap godkänt i efterhand.
– Vad hade hänt med de som inte hörde av sig? Och hur vidsträckt var egentligen justitieministerns uppdrag här? Borde jag höra av mig? Erbjuda medlingsinsatser? Frågorna fick inget svar.
Du är den minister tror jag, inklusive statsministern, som syns mest. Har det gjort någonting med dig att bli så extremt exponerad?
– Det har det säkert. Om jag nu utgår från att vi alla formas av våra erfarenheter. Det är klart att det här är ett speciellt uppdrag. Och det är som du säger en stor offentlighet.
– Men samtidigt så känner jag att jag har kunnat göra det på mitt sätt. Det gör i alla fall att jag själv kan somna och vakna trygg i det.
Kan du tänka dig att bli ny partiledare efter Ulf Kristersson?
– Det är en fråga som jag inte ägnar någon tanke överhuvudtaget. Jag är väldigt glad över att jag har fått möjligheten att vara justitieminister.
Jag känner också att nu är jag 51. Om man nu tittar på vad jag har gjort, först min utbildning men sen mitt yrkesliv så har det handlat väldigt mycket om snittet mellan juridik och samhällsfrågor.
Så jag känner att jag har fått det uppdrag i politiken som jag tror är rätt för mig.
Du var ju med och grundade Centrum för rättvisa, en organisation som kämpar för individens rättigheter gentemot staten.
Ert genombrott kom då ni vann i Högsta domstolen i fallet Blake Pettersson mot staten. Det handlade om en person som på felaktiga grunder berövade sitt svenska medborgarskap.
Och nu säger du att du inte ser några hinder mot att göra människor statslösa i vissa fall. Det är onekligen en resa du har gjort.
– Ja, om man beskriver det så förenklat som du gör det så kan det ju tyckas vara på det sättet.
Det här är ändå kvällstidning. Det här är rock and roll.
– Jag vet. Jag rockar och rollar lite i mina svar också.
– Centrum för rättvisas genombrott kom tidigare än så, men det är helt riktigt att det där var ett av de viktigaste fallen.
– Skatteverket hade, utan att gå in på detaljer, berövat en person medborgarskapet på ett sätt som inte hade stöd i vår grundlag.
– Inställningen jag har till medborgarskap har jag haft länge och bland annat gett uttryck för i en statlig utredning jag ledde och som lade fram sitt betänkande 2013.
– Om man har kommit över medborgarskap genom att lämna felaktiga uppgifter eller mutor eller om man har begått riktigt allvarlig brottslighet av systemhotande slag, ska det då inte gå att dra tillbaka det?
– Och detta vill jag understryka, att de inskränkningar som görs i rättigheter har ett entydigt stöd både i grundlag och i lagstiftning.
– Den principen har jag inte rört mig från en millimeter.
– Det är därför vi har gett en ny grundlagutredning där alla partier i riksdagen finns med i uppdrag att övervägs de här frågorna. Och det sker i ljuset av att andra demokratiska rättsstater som vi normalt sett lutar oss mot har en sådan möjlighet.
Exemplen du nämner är också undantag i folkrätten, men det innebär ju inte nödvändigtvis att dessa undantag måste utnyttjas.
Under mörka kapitel i Europas 1900-talshistoria så har människor kastats ut i statslöshet. Och internationella konventioner har skapats för att stoppa detta.
FN:s generalförsamling har antagit visionen att statslöshet ska vara utrotat till år 2024. Det är väl en bra vision?
– Det är en väldigt bra vision. Sovjetunionen och andra diktaturer använde just statslöshet som ett verktyg för att deportera oppositionella och göra så att de inte hade rätt att komma tillbaka till sina hemländer.
– Jag tror dock att var och en förstår att det inte är den ordningen som civiliserade partier i Sverige diskuterar när man närmar sig de här frågorna.
Du nämnde ju själv den här grundlagsutredningen om medborgarskap som är tillsatt. Det finns ingenting i direktiven om att göra människor statslösa.
Det här har ju blivit en fråga sedan någon sverigedemokrat var ute och vevade om just statslöshet. Och du hade enkelt kunnat döda hela frågan genom att säga att det finns ingenting om det här i direktiven.
Men det gjorde du inte. Och då ser det ju faktiskt onekligen ut som att du ängsligt är ute efter att vara Sverigedemokraterna till dags.
– Eller att oängsligt diskutera alla aspekterna av frågorna. Det finns ingenting i direktiven, våra partier driver ingen annan linje, det är dubbla medborgarskap som utredningen utgår ifrån.
– Om det nu var så att det fanns några företrädare för Sverigedemokraterna som var ute och antydde att i stor skala göra folk statslösa genom att rycka medborgarskap, så kan jag tycka att det var rätt upplysande att informera om såväl vår utgångspunkt som vad folkrätten egentligen säger.
– Och om vi sträcker ut tidsperspektivet lite, till en tidpunkt då Sverigedemokraterna hade någon procentenhet i väljarstöd, många år innan de kom in i Sveriges riksdag. Då, 2006, föreslog en statlig utredning tillsatt av den dåvarande socialdemokratiska regeringen att vi borde ändra grundlagen för att möjliggöra en omprövning av medborgarskap, efter en mutskandal vid dåvarande Invandrarverket.
– Men i en samtid när alla är så besatta av vad Sverigedemokraterna hittar på så skulle jag säga att väldigt mycket sådant som i grund och botten hör till en mittfåra i politiken, diskvalificeras i en hetsig kulturkrigsdebatt.
Du sträckte ut bakåt till en tid då Sverigedemokraterna var ett väldigt litet parti. Det går ju inte att sträcka ut in i framtiden på samma sätt av lätt insedda skäl eftersom vi inte vet någonting om den.
Finns det inte risker att verktyg som måhända är välmotiverade kan vara så vidsträckta att de erbjuder möjligheter i framtiden för politiker som kanske inte kommer vara lika välvilligt inställda till undersåtarna som dagens politiker är?
– För att i så fall få lite precision i mitt svar, kan du precisera vilka verktyg du närmare tänker på?
Jag tänkte brett. Allting från statslöshet till preventiv avlyssning av människor som inte är misstänkta för konkreta brott eller anonyma vittnen.
– I en allmän bemärkelse kan man säga att du har rätt. Allting kan missbrukas av en majoritet som har odemokratiska syften.
– Samtidigt vill jag påpeka att de reformer som vi nu genomför än sådant som redan finns både i Sverige och för den delen andra demokratiska länder.
– Vi har redan en omfattande användning av tvångsmedel i Sverige. Säkerhetspolisen har redan tillgång till långtgående verktyg när det gäller att motverka terrorism och spioneri.
– Det är sådant som en demokrati måste hålla sig med för att kunna värna det fria och öppna samhället.
Hur ser ditt samarbete med SD ut rent konkret? Vem fikar du med för att stämma av?
– Till att börja med så har vi ju rätt ordnade processer kring hanteringen av politik.
Det vet jag, men i någon mån handlar det också om personliga kontakter. Gör det inte det?
– Jo det gör det. Om jag ska nämna en person som jag lärde känna som partisekreterare som jag satt stort värde på så är det Mattias Bäckström Johansson som nu är partisekreterare för SD.
Vi hade en hel del utbyte i opposition och det är en kontakt som jag fortsatt uppskattar.
Min kollega Lena Mellin säger att du har för mycket att göra. Att du borde sätta dig på en öde ö och en vecka dra dig tillbaka och fundera igenom vad du vill ha gjort.
– I stället för att sitta och mala med Aftonbladet en timme på det här sättet?
Ja, eller i stället för att kalla till tre presskonferenser i veckan.
– Låt mig säga så här att hon har ju rätt i så måtto att Justitiedepartementet givet samhällsutvecklingen är en huvudmotor i det politiska reformarbetet, men också mycket daglig hantering. Och det påverkar förstås inte bara min arbetsvardag utan alla personer som arbetar här.
– Samtidigt så kombinerar vi det ändå med att då och då sätta oss ner och tänka igenom vad vi håller på med.
Glädjande att höra.
– Eller hur? Jag upplever också att jag själv har utrymme att dra mig undan hemma i Ångermanland med en regelbundenhet som gör att jag ändå känner mig pigg och stark.
Regeringen vill utreda om brist på respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar kan bli skäl för utvisning. Det är svårt att landa i någon annan slutsats än att vissa helt enkelt kommer kunna tala mindre fritt än andra om det blir verklighet.
– Jag tycker man först och främst måste ta till sig vad vandelsprövning är för någonting.
– Vandelsprövning sker redan exempelvis när någon ska bli medborgare. Och prövningen är redan med dagens regler mycket vidare än om man begått brott eller inte.
– Med det sagt så måste det ändå vara en förutsebar ordning. Det får inte vara godtyckligt och det måste vara rättsäkert.
– Vandelsprövningen bör kunna omfatta fler omständigheter än vad den gör idag. Och nu har en utredare fått i uppdrag att se på vad det kommer att innebära.
Kriminalvården har sänt upp flera rop på hjälp. Fängelser, häkten är fulla till bristningsgränsen.
Jag vet att ni har tillsatt en utredning om att reformera påföljderna, men när man tittar på direktiven till den så är det mest hårdare tag.
Vore det inte vettigt att utreda alternativ till inlåsning? Jag tänker fler fotbojor, kanske att personer som döms till kortare fängelsestraff med låg risk för återfall kan avtjäna straffet på annat sätt än på kåken?
– Det finns redan idag en ordning med fotbojor i vissa fall, och det finns säkert ett utrymme att utveckla det. Men för mig är det samtidigt viktigt att understryka de skäl som ligger bakom vår politik att fler ska sitta i fängelse längre.
– Det är en viktig del av brottsoffrens upprättelse och det är en väldigt viktig del av det omgivande samhällets skydd mot inte minst grov brottslighet.
– I somras kom det lite svepande kritik från Socialdemokraterna om att vi ägnar oss åt en bred och ogenomtänkt repression. Och då tänkte jag i mitt stilla sinne, men hur är det då med män som slår kvinnor eller sexuella övergrepp?
– Är inte det brott där det finns ett starkt allmänt intresse att skärpa straffen, så att de på ett bättre sätt än i dag återspeglar brottens allvar? Det tycker jag.
– Sen ska vi naturligtvis utforma det på ett sådant sätt att vi också kan genomdriva en väl fungerande kriminalvård.
Men ta exempelvis dubbelbemanning i celler. Säg då att man delar rum med någon som man avskyr eller att en måttligt bevandrad kriminell person delar rum med en gängkriminell.
Tror du att en sådan person kommer ut i bättre eller sämre skick?
– Det är en hypotetisk fråga som inte riktigt har grund i verkliga förhållanden. Så går det inte till när Kriminalvården bedömer frågorna. Man gör en individuell bedömning och ser till att inte fel personer hamnar med varandra.
Att det är väldigt trångt på anstalterna nu är ett faktum. Det är ingen hypotes utan verklighetsgrund. Vad tror du det gör med de inlåsta?
– Att det är trångt i dag är inte ett resultat av reformer i Tidöavtalet utan ett resultat av att utbyggnaden kom igång alldeles för sent och inte har matchat samhällsutvecklingen, eller för den delen tidigare straffskärpningar.
– Det är inte acceptabelt. Nu kommer vi få hantera det under ett par år framåt
– Vi ska expandera snabbare genom att bygga mer. Vi ska dubbelbelägga och i nybyggnation kan det ske på ett mer genomtänkt sätt än idag. Nu utreder vi också möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands.
Jag har en god nyhet. Vill du höra?
– Ja, berätta.
”Det är djupt skadligt att bortse från Lagrådets invändningar” sa du 2018. Nu har exempelvis ert förslag om tillfälliga id-kontroller vid resor in i landet sågats. En utmärkt chans att visa att du menar allvar.
– Jag såg att du skrev det där härom dagen och då tänkte jag först och främst att skönt att den där propositionen ligger på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och inte på Justitiedepartementet.
– Man ska läsa och ta till sig noggrant vad Lagrådet säger. Om jag tittar på den lagstiftning som vi har tryckt fram under det här året på justitiedepartementet så uppfattar jag att vi har gjort det över lag.
– Möjligtvis med ett undantag och det gällde deltagande i terroristorganisationer. Och då har jag motiverat varför vi gjorde som vi gjorde.
Men även om det här nya förslaget ligger på ett annat departement är ju ni i regeringen kollektivt ansvariga för besluten ni fattar.
– Det är riktigt.
Jag sätter tusen spänn på att det här med de här tillfälliga id-kontrollerna kommer att genomföras, möjligen med någon liten modifiering för att göra Lagrådet på gott humör. Sätter du emot?
– Hörru du, vi anknyter lite grann till vad vi talade om tidigare och jag tycker att politiker och politiska partier ska vara försiktiga med spelandet. Så jag sätter inte emot.
– Men, vi kan väl säga att jag bjuder på en öl om du får rätt.
Deal. Hur många kostymer har du nu för tiden?
– När jag förberedde mig för den här intervjun och tänkte igenom vilka svåra frågor jag skulle få så listade jag bland annat denna.
– Jag har ju sagt till dig att jag går runt på två kostymer. Tolv månader senare så går jag faktiskt runt på samma två.
Men för i helvete, Strömmer, så här usel får inte en ledande företrädare för högerpartiet vara. Vilken grönsakskommunist som helst i Miljöpartiet har minst tre.
– Vi ska inte utesluta att vi kommer att kunna fira in det nya året med en ny kostym. Och jag lovar att du ska bli den första som får veta det.
Bra, för till nästa kvartsamtal om ett år så vill jag se minst två nya kostymer i god kvalitet. Är detta uppfattat, justitieministern?
Ja. Som man brukar säga: It's clear. Crystal clear.