Det är inte vanliga människor som preppat dåligt

Har du hämtat dig från Domedagskonferensen, förlåt Folk och Försvar? Det var ändå en uppsträckning av oss naiva slackers som hette duga.

Det krävdes ingen vevradio för att uppfatta budskapet: Skärp er.

Ingen ska tro att det går att glida runt med ett svenskt pass utan att samtidigt vara beredd att ta en kula för landet med burkravioli runt munnen.

Överbefälhavare Micael Bydén under sitt föredrag vid Folk och Försvar i Sälen.

Det finns säkert fog för allvarsorden, men von oben-attityden är lite svårsmält.

Sverige befinner sig trots allt i ett sårbart läge på grund av att politikerna ägnade decennier åt att passionerat montera ned allt vad försvar och beredskap heter och nu måste panikrusta.

Men vi låter det passera, för det händer andra grejer också.


Som att det häromveckan slogs fast att 2023 var det varmaste året som uppmätts på jorden.

Att vi är illa ute är inte direkt en hemlighet. I veckan samlas som vanligt världens mingelelit i schweiziska Davos för att jämföra privatjets och tävla i ordsallad.

2023 var det varmaste året som uppmätts. På bilden bitar från smältande is vid Nuuk på Grönland.

Varje år inför mötet görs en enkät bland experter och makthavare om de största globala hoten. Listan över de största farorna på tio års sikt toppas av extremväder, följt av tre andra risker kopplade till miljö och klimat.

Insikten är det inget fel på.


Klimathotet framställs ofta som mer abstrakt och avlägset än exempelvis krig.

Men krisen är redan över oss. Åtminstone om man ska tro de som ägnar sina dagar åt att räkna på saken, världens försäkringsbolag. Det är en bransch vars uppgift är att se in i framtiden, bedöma olika risker och försöka svara på en fråga: Vad kommer det att kosta?

Miniräknarna har börjat spotta ur sig rätt oroväckande resultat.

De tilltagande naturkatstroferna kostar försäkringsbolagen så mycket pengar att det inte lönar sig längre.

USA:s största försäkringsbolag State Farm bestämde sig förra året för att sluta sälja nya hemförsäkringar i landets folkrikaste delstat Kalifornien. Premierna på de försäkringar som redan tecknats har chockhöjts. Även kostnaderna för bilförsäkringar skenar i USA.

Orsaken är att naturkatastrofer, som skogsbränder, stormar och översvämningar, blivit så vanliga och så kostsamma att det inte längre lönar sig.

Amerikanska bolag gick ifjol back 350 miljarder kronor på försäkringar av egendom, enligt Wall Street Journal.

Även liv- och sjukförsäkringar påverkas när klimatet får påverkan på människors hälsa.


I ovädersdrabbade Florida, där försäkringar redan tidigare var dyra, har premierna i vissa områden ökat med 800 procent på några år och får människor att fly delstaten.

En kraftig storm orsakade stora skador i Florida i förra veckan. Bilden är från Panama City Beach i Bay County.

Problemet är förstås inte begränsat till USA.

Klimatförändringarna hotar hela den globala försäkringsindustrin varnade analysföretaget Forrester i en rapport. Det pratas om redan om ”försäkringsöknar” – områden där det inte längre går att teckna skydd, oavsett pris.

Om människors största tillgång kan gå förlorad spelar det inte så stor roll hur många portioner frystorkat som ligger i källaren. Smällen blir förödande.

2022 orsakade naturkatastrofer skador för motsvarande 3 300 miljarder kronor enligt revisionsföretaget EY, men bara 42 procent täcktes av försäkringar.

Europeiska centralbanken ECB varnar i en studie för att bara en fjärdedel av kostnaderna för naturkatastrofer i Europa täcks av försäkringar, i en del länder saknas skydd nästan helt.

Thessaly i Grekland i september förra året. Extremregn orsakade stora översvämningar – dyr förödelse för bygden.

Det ser ut att bli värre.

Försäkringsbolaget Lloyds uppskattar att extremväder kan kosta världsekonomin motsvarande över 50 000 miljarder kronor under en femårsperiod på grund av förlorade skördar och matbrist.

En forskningsrapport kom fram till att länder som är sårbara för klimatförändringarna redan tvingas betala högre räntor på sina lån än andra.

Bank for International Settlements, en slags tankesmedja för centralbanker, pekade i en rapport 2020 ut klimatet som en faktor som skulle kunna utlösa nästa finanskris.

 

Hur har då världens beslutsfattare preppat inför allt detta? Inte superbra.

2023 noterade de globala utsläppen nytt all-time-high.

Internationella Valutafonden IMF konstaterar att de statliga subventionerna till fossila bränslen slog nytt rekord 2022 och att det på kort tid måste fram enorma summor till investeringar i grön teknik.

Kolkraftverk vid Luetzerath i västra Tyskland.

Sverige som minskat sina utsläpp kraftigt de senaste trettio åren gör numera sitt bästa för att vända den trenden, bland annat genom sänkta priser på bensin och diesel, signerade regeringen.

Alltså samma gäng som fick många svenskar att skamset åka iväg och köpa vattendunkar i veckan.

Facebooks vd Mark Zuckerbergs mark på Kauai i Hawaii där han, enligt Wired, bygger en underjordisk bunker.


En kategori människor har fattat vartåt det lutar: de superrika. Många av dem har sedan länge förberett sig för apokalypsen.

Tidningen Wired avslöjade nyligen att Facebooks grundare Mark Zuckerberg bygger en underjordisk bunker på en ö i Hawaii för tre miljarder kronor.

Den amerikanske författaren Douglas Rushkoff som träffat många ultrarika preppers har skrivit en bok om fenomenet: Survival of the richest - escape fantasies of the tech billionaires.

Han konstaterar att de har en sak gemensamt: de är mycket mer intresserade av att försöka designa det perfekta skyddsrummet än att förändra världen till det bättre så att katastrofen kan undvikas. En mentalitet som verkar ha anammats av många politiker.

Det är alltid bekvämare att skuldbelägga andra än att själv ta ansvar.

Vattenrenare och vevradio, absolut det fixar vi. Men ni kan väl börja med att sköta ert jobb.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) och civilförvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) höjde tonläget om eventuellt krig i Sverige under Folk och Försvar i Sälen.

 Här får du senaste nytt om klimatet – varje dag