Det här är årets avslöjande i svensk press

Julen 2020 ger John Lennon en intervju

Ono och Lennon.

Julen är en tid för mirakel och ett har just inträffat.

Historien börjar med att Yoko Ono lämnar mina samtal och propåer obesvarade. Synd, för 87-åringen hade kunnat bespara mig mycken möda.

Sedan hon och John Lennon sjöng in jullåten ”Happy Xmas (War is over)” 1971 har rimligen miljoner människor undrat över texten. Jag är en. För vad menas med ”så det här är jul, ännu ett år över, ett nytt har just börjat”? Nyåret börjar väl en vecka senare?

Via en artig herre på skivbolaget söker jag sonen Sean Lennon men kammar noll, så jag angriper frågan från ett annat håll.

Kan Lennon ha firat jul i januari? Eller kan han ha tidigarelagt nyårsafton till första december?

Jag engagerar ett koppel etnologer och historiker i frågan. Under ett par makalösa dagar strömmar det in faktatunga mejl som inte förklarar a new one just begun, men som snävar in alternativen.

De ortodoxa patriarkaten i Jerusalem, Moskva, Georgien och Serbien firar jul enligt den äldre julianska kalendern sjunde januari, letar etnologiprofessor Barbro Blehr fram. Det vore matnyttigt om Lennon var serb. Han kan också referera till kyrkoårets start första advent, men Blehr håller det för osannolikt.

Lektor Andreas Nordberg berättar att ordet jul är belagt i en gotisk text från 350 e Kr och behålls trots kyrkans förslag Kristmässa, som engelsmännen sväljer. Troligen är festen mycket gammal, men tycks alltid ha legat omkring det astronomiska vintersolståndet 21–22 december, alltså före nyår. Så i texten torde den religionshatande gamla beatlen inte drömma sig tillbaka till det förkristna Norden, för där var ordningen densamma som nu.

– Min gissning är att han helt enkelt uppfattade julen och nyåret som en sammanhållen festperiod. För att få ihop sina rim och antal stavelser i textraderna fick han nog glida på detaljerna, spekulerar Nordberg.

Längre än till chansningar når vi inte, vilket får mig att tro att lösningen inte är akademisk utan skrivteknisk. Kan den förbryllande raden vara ett trick för att ge den raka protestsången mer djup?

Jag hör med svensken som vet bäst, med mannen som klämde in den australiska hålan Wyndham i sin jullåt.

Men Niklas Strömstedt, fader till ”Tänd ett ljus”, får heller inte rätsida på Lennons rader.

– Lite som ekorrn som satt i granen och hoppade från tallegren (i vissa versioner hoppar den i vissa från, reds anm). Personligen har jag tolkat det som att orden hänger ihop med a happy new year. Men jag håller med om att det är lite skumt att sjunga redan på julafton, säger han.

Vad jag nu redovisat är fyra veckors luftigt arbete. Med tiden sinar mejlen, alltmedan Yoko och sonen håller sig undan.

Jag är besviken. Jag är filmdeckaren som lommar runt svarslös med en halvtimme kvar av rullen, tyngd av att skurken tycks komma undan.

Lösningen är osannolik.

Tisdag åttonde december, på 40-årsdagen av mordet, läser jag om boken ”The other side of John Lennon”. Mediet Denise Lescano, som bland annat har anlitats av FBI, påstår sig stå i kontakt med musikern. Boken är således delskriven av John själv.

Jag formulerar mig hövligt, please ms Lescano, får in något om ryktbar, och redogör för mitt ärende. Hon ber att få återkomma efter att ha pejlat in John.

Det gör hon.

– Jag känner att han refererar till Jesu födelse på juldagen. Han menade det symboliskt. Du fyller år och kan för dig själv tänka att ett år är över och nästa börjar.

Och se, såhär i magiska juletider får vi vårt svar. Det var en referens till den kristendom John Lennon så ofta häcklat. Där har vi årets största avslöjande i svensk press. Där har vi ett citat att översätta och distribuera globalt.

Du tvivlar?

Ja, det kan såklart vara en efterhandskonstruktion av John, det nyckfulla gamla spöket, som inte törs erkänna att han nödrimmade för ett halvsekel sedan.

Följ ämnen i artikeln