Korkat att inte anställa unga
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2006-04-12
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Företag som aldrig anställer unga är korkade.
Om tio år är de företagets ryggrad - om de får chansen.
Ericssons koncernchef Carl-Henric Svanberg klagade på bolagsstämman häromdagen. Personalomsättningen i Sveriges viktigaste företag är för låg. Konsekvensen är att Ericsson inte kan nyanställa unga och hungriga ingenjörer.
Svanbergs slutsats var lika enkel som brutal:
-Vi kan få problem att hänga med i teknikutvecklingen.
Men så resonerar inte särskilt många arbetsgivare. Drömanställningen är en nyutbildad person mellan 25 och 30 med femton års yrkeserfarenhet. Men sådana människor existerar tyvärr inte.
Viktigast på firman
I stället borde företagen tänka långsiktigt. Att anställa en ung innebär visserligen att man inte har en fullfjädrad medarbetare redan från dag ett. Men om ett decennium kommer de att vara firmans viktigaste medarbetare.
Bättre samband
Men ansvaret för den höga ungdomsarbetslösheten ligger verkligen inte bara på företagen. Även utbildningssystemet spelar roll.
Amschefen Bo Bylund efterlyste nyligen ett bättre samband mellan utbildningar och arbetsmarknaden. För att uttrycka sig rakt på sak - det är meningslöst att utbilda folk till arbetslöshet.
Eget ansvar
För att ta ett exempel i mängden -
medieutbildningar är väldigt populära, både på gymnasier och högskolor. Men den arbetsmarknad som kan svälja alla dessa nykläckta entusiaster finns inte.
En tredje part med ansvar är ungdomarna själva. Man får inte ett jobb. Man arbetar sig till ett jobb.
Att någon vänlig själ skulle ringa och erbjuda drömjobbet finns inte på kartan. Det gäller att söka jobb, visa upp sig, ta praktikplatser, skaffa referenser. Kort sagt: jobba som en iller för att få det man vill ha. En anställning i ett yrke som man gillar och där det finns efterfrågan.
Men tiden jobbar för de unga. I mars sjönk arbetslösheten för första gången på fyra år. När efterfrågan på arbetskraft ökar har företagen inte längre råd att vara sparsmakade. De tvingas bortse från att den sökande är ung, invandrare eller småbarnsmamma.
Det våras. Även på arbetsmarknaden.