Jag förstår inte senaste skälet att mobba Bush
Det är lätt att förstå att man ska tycka illa om George W Bush. Alldeles oavsett att det alltid är fint för européer att se ner på amerikaner.
Bush får mig och tänka på det där gamla ordet stryktäck. Det är liksom något med honom som inbjuder till att man stämplar honom på foten och peppar honom i bakhuvudet. Han ber om det.
Tönt.
Alla de där historierna han har erkänt. Playboyliv med brudar och kokain och sprit. Ska man tro på det? Det är någon konsult som kommit på alltihop för att göra Bush jr spännande. I själva verket låg han säkert hemma i sängen och fick varm mjölk av mamma Barbara och plirade närsynt i Fantomen.
Och nu är han president. Det är klart man blir förbannad. Det är ett jobb för tuffa killar. De där som stod och tjuvrökte bakom hörnet på skolgården. De som fick kolla i tjejernas brallor. Inte för mammas pojke.
Det fattar jag. Men jag fattar inte det senaste svepskälet för att mobba honom.
Ni har säkert hört om det. Det är en sån där riktig pangstory som förstärker våra mest älskade fördomar. USA drar in stödet till FN:s familjeplaneringsmyndighet, UNFPA.
Det är en attack på FN. Och på världens fattiga. Och på kvinnor. Och dessutom är det sexualmoralism. Fan vet om inte karln är mot kondomer också.
En riktig femetta.
Representanter för UNFPA har pratat vitt och brett om det. De vet precis vad vi vill höra. Det är en katastrof och massdöd och medeltiden är tillbaka.
Läser man inte Dala-Demokraten fungerar upplägget rätt bra. Men det gör jag.
För ett par månader sedan fanns en intervju i Dala-Demokraten med en tibetansk munk. Han berättade om vad Kinas ett-barns-politik innebär hemma i Tibet. Den innebär att gravida kvinnor släpas i väg av polis för att genomgå tvångsabort.
Och det finns fler källor. Tvångsaborter, tvångssteriliseringar och andra övergrepp hör till vanligheterna när det familjeplaneras i Kina.
UNFPA stöder Kinas ett-barns-politik.
UNFPA stöder aborter i allmänhet och tycker inte att det är något moraliskt kinkigt med det. Så kan man ju tycka. Det gör många svens-kar. Men man kan tycka tvärtemot. Också. Det gör många amerikaner. Även om man inte håller med krävs det inte mycket fantasi för att förstå varför. Skulle man inte suga ut ett foster ur livmodern skulle det, med lite tur, bli ett barn.
Jag skulle ogilla att tvingas finansiera amerikanska dödsstraff med mina skatter. Amerikanerna ogillar att finansiera aborter. Är det så konstigt?
Och vill man tvåla till lille George finns det gott om andra skäl. Han är trots allt amerikan.