Vi vet inte hur vi ska dö - men de ombord visste

Germanwings Flight 4U9525 krasch i franska alperna i veckan krävde 150 liv. Mycket tyder på att den orsakades medvetet av andrepiloten.

De visste att de skulle dö.

Passagerarna på Germanwings dödsdömda plan.

Just där dröjer tanken kvar. Det enda vi alla vet med säkerhet är att vi en gång ska dö. Dock inte hur, inte när. Men de visste. Hjälplösa, instängda.

Flyget är och förblir säkert. Vi kommer heller aldrig att kunna värja oss helt mot olyckor, terror och galenskap. Inför handlingar som andrepilot Andreas Lubitz massmord står vi delvis maktlösa. Men inte helt.

En ökad debatt kring flygsäkerheten och framför allt kring piloterna är av yttersta vikt. En av sex piloter i Europa är inte anställd av bolaget hen flyger för. Allt fler ­experter varnar för säkerhetsriskerna som på sikt kan tvingas fram av priskriget inom flyget.

Av alla flygolyckor orsakas 70-75 procent av den mänskliga faktorn. Piloterna ansvarar för hundratals människoliv. Inga budgetkrav får leda till att det kompromissas med deras utbildning, erfarenhet, kompetens och allmänna fysiska och psykiska tillstånd.

Vi kan inte läsa människors tankar eller övervaka folk bortom de demokratiska spelreglerna.

Men flygbolagen måste kunna och vilja avsätta mer resurser på just piloterna. Inte mindre.

För att säkra trygga ­anställningsförhållanden samt vidareutbildning. Och för ännu noggrannare bakgrundskontroller samt fortlöpande psykologiska tester.

Lufthansa, som äger Germanwings, försäkrar att ­Lubitz klarat de psykologiska proven. Inget är vattentätt. Men hur djuplodande är testerna egentligen?

Om något gott kan komma ur denna tragedi är det just att piloternas huvudroll och arbetssituation åter kommer på agendan. Att den negativa utveckling som pågår i prispressens fotspår kan brytas.

Flera bolag aviserar redan om nya regler i cockpit. Bra.

Att hyra in en frilansande pilot är inte som att leja en kille som kör motorgräs­klipparen till billigast ­möjliga pris.

Flygandet är vår vardag, vi tar planet is tället för långfärdsbussen och helst till samma låga pris.

Det är inte rimligt i längden.

Vi kan aldrig försäkra oss fullt ut mot tragedier.

Men vi kan inte heller blunda för att även vi passagerare måste vara med och betala för säkerheten ombord.