Här står inte humanism högt i kurs
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2006-03-15
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Saknar du omdöme och gillar att trycka ner folk? Då är du välkommen till oss.
Så står det inte i Migrationsverkets platsannonser. Men så uppfattar en del anställda sitt jobb.
Sverige gillar att vara ett föredöme. Sverige berömmer sig om en generös flyktingpolitik. Och en anständig behandling av människor.
Men på Migrationsverket - som har den svåra uppgiften att bedöma om människor som flytt från förföljelse och umbäranden ska få stanna i Sverige - står inte humanism och anständighet högt i kurs. I alla fall inte hos alla.
Det handlar inte bara om den statstjänsteman som bar sig illa åt i Ulan Bator. Nej, det är signalerna här hemma som är de verkligt oroande.
Respekten brister
Vid årsskiftet tillsatte Migrationsverket en sökandeombudsman, Christer Munter. Han konstaterar efter bara två månader att de asylsökande inte alltid blir bemötta på ett korrekt sätt. Respekten brister.
Men han är inte den enda som upptäckt att det inte står rätt till. I den internutredning som verket tillsatte efter höstens skandaler varnar överdirektören Lars-Gunnar Lundh och rättschefen Henrik Winman för vad de kallar för "kår-anda", det vill säga en jargong där de asylsökande nedvärderas.
Inga bevis
Överdirektören och rättschefen har visserligen inga handfasta bevis. Men de konstaterar att det inte kan "uteslutas att det i en så stor organisation som Migrationsverket utgör kan finnas sådana tendenser".
En annan fråga som Migrationsverkets generaldirektör satte upp på sitt sexpunktsprogram efter höstens skandaler var behandlingen av de intagna på verkets förvar. Det är ställen där folk får sitta innan de utvisas.
Sedan generaldirektören ingripit får de intagna på förvaren titta på tv när de vill. Och gå ut när de önskar. Ingen under 20 år ska tas in och ingen ska sitta där om utvisningen inte ska göras omedelbart.
Inte så självklart
Självklarheter kan man tycka. Men så självklart var det inte. Inte ens i humanismens självutnämnda fäste på jorden.
Missförhållandena har varit kända länge. För fem år sedan kallades Flurim Krasnici till kontoret i Norrköping för att få information om en praktikplats. Trodde han. I själva verket greps han av polis och utvisades till Kosovo.
Sett mellan fingrarna
Men Migrationsverkets ledning har inte tagit problemen på allvar. De har varit uppseendeväckande passiva, sett mellan fingrarna på ett sätt som gränsar till det oanständiga.
Möjligen slog miljöpartiets riksdagsledamot Gustav Fridolin huvudet på spiken när han i går sa att han tycker att Migrationsverkets personal beter sig "äckligt".
Hur länge sitter generaldirektören Janna Valik kvar?